Forskare ska närstudera gröna omställningen i norr
Av Elin Nittmar
Programmet, som kommer att pågå under sju år, kommer att ha fokus på de större investeringarna i Skellefteå, Boden och Malmfälten. Målsättningen är att programmet ska vara relevant för samhällsaktörer, forskare och företag som vill gå mot en mer hållbar framtid. Det skriver Umeå universitet i ett pressmeddelande.
Rikard Eriksson är professor i ekonomi och ansvarig för forskningsprogrammet. Han kommenterar forskningsprogrammet.
– Under de kommande decennierna kommer miljarder att investeras i industrisatsningar i Norrbotten och Västerbotten. För att möta behovet av ny arbetskraft kan upp till 100 000 invånare, en befolkningsökning på 20 procent, behöva flytta till norra Norrland. Vi vill studera både möjligheter och utmaningar som följer med den här utvecklingen.
Man har valt att dela upp programmet i fyra delar. Den första delen ska undersöka hur den regionala arbetsmarknaden och ekonomin påverkas av den gröna omställningen. Bland annat vill man se i vilken utsträckning människor med rätt kompetens flyttar norrut för att få ett jobb.
Det andra delprojektet ska studera vilken bild som skapas av Norrland i media och politik.
– Vi vill undersöka vad som uppfattas som Norrlands utmaningar, problem och fördelar, och också vilka antaganden ligger till grund för platsmarknadsföringsstrategier och andra insatser som genomförs för att göra Norrland mer attraktivt. Finns det maktrelationer och förlegade bilder av norra Sverige som skulle behöva ersättas av mer inkluderade och lokalt förankrade berättelser?, berättar Rikard Eriksson i pressmeddelandet.
Den tredje delen kommer titta på kommunernas arbete i förhållande till den gröna omställningen. Till exempel hur kommunerna ska balansera behoven hos människor med olika åldrar, kön, etnicitet och så vidare, mot de nya krav som ställs i och med den gröna omvandlingen.
Delprojekt fyra ska göra en historisk tillbakablick och jämförelse för att förstå varför industrialiseringsvågen sker nu och varför just i norr.
– Genom historiska analyser vill vi undersöka drivkrafter och hinder bakom de nuvarande investeringarna och se hur de kan jämföras med drivkrafter för ekonomisk strukturomvandling i det förflutna, säger Rikard Eriksson avslutningsvis.