Viktiga vätgasledningar – men forskning behövs
Av Vätgas har lyfts fram som ett viktigt alternativ när fossilberoendet måste minskas. Inte minst i norra Sverige har till exempel Hybrit och H2 Green Steel tagit fasta på detta, deras planer på att tillverka fossilfritt stål kräver dock stora mängder vätgas.
Vätgasen måste dock kunna produceras, distribueras, lagras och transporteras för att nyttan ska kunna realiseras och i dag saknas det en infrastruktur för detta.
Luleå tekniska universitet berättar i ett pressmeddelande att det som finns i dag i Sverige är ett antal kortare vätgasledningar. I andra delar av världen har man byggt upp längre rörledningssystem men inte heller de skulle räcka till för de svenska behoven.
Nu har man tittat närmare på vad som egentligen behövs och enligt den Vinnovafiansierade förstudien, som gjorts av Luleå tekniska universitet och RISE i samarbete med 24 vätgasintressenter, kan vätgasledningar behövas som komplement till kraftledningar.
I förstudien har man tittat närmare på vätgasledningar för transport av vätgas, över gränsen från Finland och längs långa sträckor i norra Sverige.
En slutsats som dras är att detta skulle innebär att en ny typ av infrastruktur växer fram och att det i så fall krävs ändamålsenligare regelverk för ägande och styrning.
Enligt forskarna är det också viktigt med fortsatt forskning, utveckling och utbildning, en tydligare samordning krävs också om implementeringen av vätgas ska kunna påskyndas, förklarar de i ett pressmeddelande.
– Vår förstudie utgår från att det är stora fördelar med vätgasledningar när man ska transportera stora mängder energi, säger Cecilia Wallmark, verksamhetsledare för Centre for Hydrogen Energy Systems Sweden, vid Luleå tekniska universitet, i pressmeddelandet.
Hon förklarar att ledningarna kommer att behövas oavsett om vätgasen produceras mycket nära en industri eller nära själva elproduktionen.
– Vätgasledningarna som placeras under markytan kan byggas av enskilda aktörer och vätgasen säljas bilateralt. Eller så kan det byggas större infrastruktur för transport och lagring av vätgas som används gemensamt, något som öppnar för en ny vätgasmarknad.
I förstudien konstaterar man också att det arktiska klimatet innebär utmaningar för den nya infrastrukturen. Man förordar därför kompletterande forskning – till exempel för att ta reda på hur man kan minimera läckage i vätgasledningar i kallt klimat.
– När ett kombinerat vätgas- och kraftnät skapas kommer det även att leda till en ny affärssituation och helt nya affärsmöjligheter, inte minst för kommuner och företag längs vätgasledningen i norra Sverige. Därför behövs ytterligare forskning som syftar till att utveckla en effektiv vätgasmarknad, säger Johan Sandstedt, affärsutvecklare och fokusområdesledare, Industriell omställning vid forskningsinstitutet RISE.
En annan slutsats är att det kostar relativt lite att bygga vätgasledningar eller kraftledningar i jämförelse med de investeringar som behövs i processteknik och för själva gasframställningen, detta trots att det potentiellt handlar om mycket stora investeringar och byggnationer för infrastruktur.