Räkna rätt och rädda broar
Av Mattias Blomfors och Samanta Robuschi är specialister på äldre betongkonstruktioner på Norconsult. De konstaterar i ett pressmeddelande att vi ibland river gamla broar i onödan och hävdar att avancerade uträkningar och ny teknik kan rädda en hel del av de gamla byggnadsverken
– Vid nykonstruktion och bärighetsberäkning används ofta snabba och lättillgängliga räknemodeller som inte alltid ger hela sanningen. Genom mer avancerade modeller kan vi få en bättre uppskattning av hur mycket belastning en bro faktiskt klarar. Vi kan alltså avslöja kapacitet som alltid funnits men som inte påvisats tidigare, säger Mattias Blomfors i pressmeddelandet.
Dagens broar byggs för att hålla länge – i över 100 år. De konstrueras också så att vissa delar ska kunna bytas ut.
Äldre broar har inte samma tur och när man hittar skador blir domen ofta brutal: hela bron rivs för att ersättas av en ny.
– Vi ska inte bygga nytt eller förstärka broar i onödan – det är varken ekonomiskt eller klimatmässigt hållbart. Vi måste dock se till att broarna är säkra. Genom att tillämpa avancerade beräkningar kan vi både avslöja dold kapacitet och få större förståelse för skademekanismer, säger Mattias Blomfors.
Norconsults experter har till exempel kunnat visa att en gammal bågbro med hängstag hade mer att ge – den behövde inte ens förstärkas.
– Via en komplicerad beräkning kunde vi visa att den faktiska kapaciteten var tillräcklig för att förankra den största kraften som kunde uppkomma i hängstagen. Det handlade om 24 hängstag som annars hade behövt förstärkas så där blev det en helt del vinster i form av tid, pengar, miljö och onödiga trafikstockningar.
En annan bro hade sprickor, något som kunden upptäckte vid ett breddningsarbete.
– De undrade om de kan fortsätta med åtgärden eller om de var tvungna att bygga en ny bro. Vi gjorde en förfinad beräkning och mätningar på plats och det visade att det fanns tillräcklig kapacitet. Så där sparade kunden ett tiotal miljoner, säger Mattias Blomfors.
Enligt Norconsult drabbas betongbroar ofta av korrosion i armeringsstängerna. Sprickor i betongen gör att saltvatten kan nå in och orsaka korrosionen – men man vet inte alltid om det faktiskt är så, eftersom stängerna är dolda. Förfinade beräkningar ska minska osäkerheten.
– Ibland får man bara bestämma sig för att reparera eller bygga nytt utan att veta säkert hur mycket kapaciteten påverkas av korrosionsskador. Men genom bättre beräkningsmodeller och olika sensorer som läser av konstruktionen kan vi förstå mer av vad som faktiskt händer i bron, säger Samantha Robuschi.
Norconsult noterar dock att mer avancerad teknik ställer krav på datahanteringen.
– Vi måste veta vad vi ska göra med all information vi samlar in och vi behöver också lära oss tolka den. Det ställer krav både kopplat till digitalisering och programmering, säger Samantha Robuschi.
– En lockande tanke är att all relevant information ska kunna integreras i databaser så att olika scenarier kan simuleras, typ belastning från tunga fordon eller extremväder. Ju mer kunskap vi har desto större insikt får vi om konstruktionen och vilken belastning den tål. Så mätningar kommer bara bli allt viktigare, säger Mattias Blomfors.