Börjar tänka som en maskin
Av 
– Människan riskerar att tappa sin unika förmåga att urskilja nyanser och göra kvalificerade bedömningar. Vårt professionella omdöme kan urholkas på lång sikt, säger Anders Sandblad, doktor i Arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst i en kommentar.
Han menar att digitalisering och artificiell intelligens är i fokus just nu och att debatten handlar mest om vad tekniken kan användas till och om risken att robotar kan få mänskliga förmågor och egenskaper.
– Min forskning visar att det är större risk att människor gradvis börjar tänka som maskiner när vi uppfattar och betraktar verkligheten utifrån teknikens logik och termer, säger Anders Sandblad.
Anders färska avhandling belyser den yrkesrelaterade kunskap som riskerar att gå förlorad i vårt alltmer digitaliserade arbetsliv och samhälle. Och om vikten av att förstå och hantera konsekvenserna.
– Jag är inte kritisk mot tekniken i sig, utan mot övertron på att den ska kunna lösa uppgifter där människan faktiskt är oslagbar. Människan har dimensioner och förmågor som inte går att överföra på maskiner. Robotar kan till exempel inte bedöma mänskliga behov, uppfatta nyanser och göra kvalificerade bedömningar i komplexa situationer och skeenden.
Han förklarar att människors yrkeskunnande och unika förmågor kan förloras över tid när vi anpassar vårt sätt att tänka och uppfatta verkligheten utifrån maskinernas logik. Vi tappar exempelvis den praktiska och erfarenhetsbaserade kunskap som används i enskilda situationer – i mötet med det unika och oväntade, och i situationer som är så komplexa att de blir omöjliga att kontrollera fullt ut.
– En processbeskrivning på papper säger exempelvis inte allt, utan kräver erfarenhet för att användas riktigt. Detta brukar kallas tyst kunskap – kunskap som inte kan uttryckas exakt eller fullständigt som definitioner, modeller och mätetal. Det handlar om kunskap som utvecklas när människor delar och reflekterar över egna och andras erfarenheter. Det handlar också om kunskap som bara kan komma till uttryck när människor befinner sig på samma fysiska plats.
Så vad händer när människors yrkeskunnande sakta försvinner?
– När allt fler arbetsuppgifter läggs över på tekniken tenderar vi att rikta vårt ansvar mot tekniken och processerna vi använder, istället för mot arbetsuppgiften och dess resultat. Konsekvensen blir att vi gradvis förlorar viktiga delar av det mänskliga yrkeskunnandet – vår unika förmåga att urskilja nyanser och göra kvalificerade bedömningar. Dessutom urholkas kvaliteten på arbetet.
Anders forskningsresultat bygger bland annat på ett urval av fallstudier om yrkeskunnande och datoranvändning från 1970- och 1980-talet samt ett par färska fleråriga fallstudier med nyutbildade ingenjörer och andra yrkesmänniskor med mångårig praktisk erfarenhet från olika branscher.