Nu granskas om myndigheter upphandlar hållbart
Svenska myndigheter gör, enligt Upphandlingsmyndigheten, årligen mer än 18 000 offentliga upphandlingar. För närvarande beräknas de upphandlingspliktiga offentliga inköpen tillsammans vara värda cirka 800 miljarder kronor, vilket motsvarar en femtedel av Sveriges BNP.
Nyligen efterlyste regeringen tydligare kravställningar med avseende på bland annat jämställdhet och icke-diskriminering i samband med offentliga upphandlingar av bygg- och anläggningstjänster.
Nu lyfts även det som kallas miljömässig hållbarhet fram som en högt prioriterad parameter. Redan i dag anger säger lagen att myndigheter bör beakta miljöhänsyn vid upphandlingar – där det är motiverat. För att få ett begrepp om hur det verkligen ligger till har Riksrevisionen fått till uppgift att granska ett urval myndigheter, bland annat Trafikverket som är överlägset störst bland de offentliga upphandlarna.
– Regeringen och riksdagen ställer höga krav på myndigheterna på det här området. Granskningen ska ge svar på frågan om de statliga myndigheterna arbetar effektivt för att uppnå en miljömässigt hållbar offentlig upphandling, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Ambitionen är att offentliga upphandlingar ska användas som ett instrument för hållbar miljöutveckling, men det finns en del väl identifierade hinder på vägen – inte minst befarad brist på kompetens i de många gånger komplicerade frågor som måste besvaras.
Till exempel krävs kunskap för att avgöra vilken typ av miljökrav som är relevant att ställa på en produkt. En annan utmaning blir att lägga kraven på en strategiskt rimlig nivå – tillräckligt låga för att leverantörer ska kunna möta dem, men samtidigt så höga att de är verkningsfulla. Det måste också finnas någon form av balans mellan miljökravens betydelse och produktens kostnad liksom en del andra aspekter, som arbetsförhållanden. Dessutom kan olika miljökrav stå i konflikt med varandra.
Enligt planerna kommer granskningen att presenteras i oktober 2022.