Pråm och grävare ska rädda ålgräset
Ålgräsängarna hör till de mest artrika och produktiva ekosystem som finns: övergödning, överfiske och exploatering av grunda havsbottnar pekas dock ut som väsentliga orsaker till att dessa ekosystem minskat kraftigt i bland annat Bohuslän.
Därför inleder länsstyrelsen och Göteborgs universitet nu försök i en grund havsvik vid Lilla Askerön mellan Tjörn och Orust som ska visa om grov sand på havsbotten kan gynna det hotade ålgräset.
Tanken är att skapa den hittills största plantering av ålgräs som gjorts i Sverige. 10 000 kvadratmeter havsbotten ska täckas med ett tio centimeter tjockt lager grov sand. Det gör vattnet mindre grumligt, något som i sin tur betyder att ålgräset får mer ljus och därmed ökad chans att överleva.
– I mars börjar entreprenören lägga ut 1 800 ton sand på en till två meters djup med hjälp av pråm och grävmaskin. Sedan ska dykare plantera ålgräs på den sandtäckta ytan i sommar. Skotten tar vi från en livskraftig ålgräsäng i närheten berättar Beatrice Alenius, marinbiolog på länsstyrelsen.
Ålgräs är ett sjögräs som kan bilda ängar under ytan på sand- och lerbottnar i grunda och kustnära havsområden. Ålgräsängarna är genom sitt myller av liv oerhört viktiga för den biologiska mångfalden, bland annat som födosöksområde och barnkammare för många fiskar och kräftdjur. De lagrar också stora mängder kol och näringsämnen i sedimentet, vilket bidrar till att minska klimatförändringar och övergödning.
Ytterligare en viktig funktion är att ålgräsets jordstammar och rötter binder sedimentet och hindrar erosion och uppgrumling. När ängens stabiliserande och skyddande effekt på botten försvinner, blir vattnet grumligare när vågorna driver upp sediment och siktdjupet minskar. Forskningsresultat visar att miljön kan försämras dramatiskt om ålgräsängar försvinner, samtidigt som naturlig återhämtning och restaurering försvåras.
– I områden med hög halt av lera i sedimentet, vilket är vanligt i Bohuslän, kan siktdjupet minska med upp till två meter, säger Per-Olav Moksnes, forskare vid Göteborgs universitet som leder den vetenskapliga delen av arbetet. Helt klart är att ålgräs inte klarat att överleva i områden där det tidigare funnits stora ängar.
Forskarna vill undersöka om metoden kan användas som kompletterande åtgärd för att lyckas med plantering av ålgräs i områden där grumligt vatten gör det omöjligt för ålgräs att växa i dag. Sedan 2018 har mindre försök med sand gjorts vid Lilla Askerö.
– Försöken visar att åtgärden även kan ha positiv effekt på de djur som lever i botten. Vi har också sett att ålgräset växer dubbelt så bra i den grova sanden jämfört med i den naturliga lerbottnen. Pågående studier av kollegor i Odensefjorden i Danmark visar också på lovande resultat, säger Per-Olav Moksnes.
Åtgärden är en del av länsstyrelsens arbete med miljömålen och åtgärdsprogram för havsmiljön för att nå god miljöstatus. Projekten finansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden tillsammans med Havs-och vattenmyndigheten.