Tusentals jobb i sikte när LKAB räknar upp mineraltillgångarna
Det är inte så länge sedan LKAB varslade om att malmfyndigheterna var på väg att sina. De senaste två åren har därför LKAB satsat cirka 700 miljoner kronor på att söka efter såväl nya fyndigheter som fortsättningen på befintliga. Framför allt har sökningarna gjorts nära företagets tre befintliga gruvorter, dels för att förhoppningarna om lyckade sökresultat varit stora och dels för att närheten till befintlig infrastruktur underlättar en framtida brytning.
Satsningen har, enligt företaget, bland annat inneburit att 25 personer anställts för prospekteringen, 350 kilometer provborrning och drivning av 2,4 kilometer undersökningsort.
– Prospektering är själva grunden för vår bransch, det gruvbolag som inte prospekterar måste så småningom börja planera sin avveckling. Det är bra att vara skicklig när man prospekterar, men man behöver också ha tur. Mineralfyndigheterna ligger där de ligger, säger Pierre Heeroma, direktör för prospekteringar.
Och resultatet har varit lyckat för LKAB:s del. Mineraltillgångarna har så här långt skrivits upp med 45 procent, från cirka 1,2 miljarder ton till 1,7 miljarder.
– Detta bör ge oss möjligheten att förlänga produktionen minst fram till 2060. Dessutom ser vi inte slutet på fyndigheterna, de fortsätter mot djupet, säger Pierre Heeroma.
Företaget gör också bedömningen att järnhalterna i de nya fyndigheterna ligger kring 60 procent, vilket är väldigt högt i ett internationellt perspektiv. Enligt företaget är det dubbelt så mycket som i de flesta andra av världens järnmalmsprojekt.
Fyndigheterna är inte heller avgränsade mot djupet, vilket betyder att LKAB räknar med att fortsätta den gruvnära prospekteringen under de kommande åren.
I Kiruna sker det både mot djupet och mot det område som kallas Per Geijer-malmerna, norr om staden. I Svappavaara ska både Gruvberget och Leveäniemi undersökas mot djupet och i Malmberget gäller det att följa de befintliga fyndigheterna neråt.
– De nya fynden innebär att vi bör kunna utveckla dessa mineraltillgångar till mineralreserver som ger underlag för fortsatt brytning i många årtionden till, och det säkrar vår stora satsning på att lämna fossilbaserad produktion och gå över till koldioxidfri järnsvamp, säger Pierre Heeroma.
I och med att tillgången på mineral är så mycket större än tidigare bedömningar ökar nu förutsättningarna att genomföra de gigantiska investeringar företaget står inför. Det handlar om en omställning som kan bli den största industriinvesteringen hittills i Sverige. Målet är att leverera järnsvamp framställd med vätgas och därigenom minska globala koldioxidutsläpp på cirka 35 miljoner ton per år.
Företaget talar om årliga investeringar på i storleksordningen 10–20 miljarder kronor under 15–20 år. Ett par delmål är koldioxidfri, digitaliserad och autonom gruvbrytning under jord samt utvinning med fossilfri teknik av strategiskt viktiga jordartsmetaller och fosfor till mineralgödsel ur dagens gruvavfall från gruvan.
Företaget ser framför sig skapandet av tusentals nya jobb i Malmfälten och Norrbotten under mer än 20 år.