Peab klassar byggbodar
Byggbodar är en stapelvara på byggena – enligt Peab finns det cirka 60 000 i Sverige, levererade av flera olika parter.
De olika bodarna kan vara mer eller mindre energisnåla, och det finns ett värde i att veta exakt hur det ligger till med det, anser Peab.
– Energiförbrukningen på produktionsarbetsplatser har länge varit en obesvarad fråga i branschen. Det finns sällan en specificerad kravställning på bodetableringens energiförbrukning i upphandlingar, vilket gör att det inte finns något incitament för entreprenören att välja en mer energisnål bod, säger Helena Eriksson på Peab, i ett pressmeddelande.
Peab ansökte därför om pengar från Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) och Energimyndigheten – medel de ville använda till ett utvecklingsprojekt som syftar till att ta fram en standard för hur bodar ska klassificeras, för att på så sätt bidra till en minskad energianvändning och klimatpåverkan.
– Att det här var en fråga som engagerar märkte vi direkt av det stora intresset; vi fick entreprenörer, beställare och branschorganisationen för uthyrare att medverka, säger Helena Eriksson, som är projektledare för projektet.
– Det viktigaste i det här projektet tycker jag är att vi underlättar för beställare att göra medvetna val. Ett större projekt som varar i några år kan till exempel välja en högre klassad och därmed energisnålare bod, medan en enklare variant passar bättre i ett mindre och kortvarigt projekt, berättar Johan Svensson, energispecialist på Peab, i pressmeddelandet.
Peab och Chalmers Industritekniks dotterbolag CIT Energy Management har initierat och leder utvecklingsprojektet.
Arbetsgruppen leds av Helena Eriksson och består i övrigt av representanter från Peab, Lambertsson, Byggföretagen, JM, NCC Sverige, Skanska Rental, Ramirent, Cramo/Swedish Rental och CIT Energy Management.
Gruppen ska arbeta fram både vägledning, implementering, regler och förvaltning och resultatet ska publiceras våren 2022.
Finansiärer är Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), Energimyndigheten och Västra Götalandsregionen och drivs genom nätverket Lågan.