Dagvatten ska renas från mikroplast
Av Nu får staden 2,4 miljoner kronor av Naturvårdsverket för att testa olika reningsmetoder på hårt trafikerade vägar.
- Vägtrafiken är den största anledningen till mikroplast och andra föroreningar i sjöar och hav, säger Helén Galfi, dagvattenspecialist på Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad.
Det handlar om gummipartiklar som slits av från däcken, asfaltspartiklar från vägbeläggningen och plastpartiklar från bilarna. Så mycket som 50 procent av mikroplasten beräknas komma från trafik.
- Men vi vill även rena dagvattnet från andra skadliga föroreningar, som olja, metaller och miljögifter, berättar Helén Galfi.
Dagvatten är regn som runnit över hårdgjorda ytor som tak och asfalt. Att det drar med sig föroreningar, speciellt från vägtrafik, har varit känt sedan 1970-talet. Ändå är det få vägsträckor som har rening.
- Vid vissa vägar finns diken och dammar, men merparten av vägarna i stan har rännstensbrunnar som leder vattnet direkt till Göta älv eller ett annat vattendrag, säger Helén Galfi.
Föroreningarna går alltså direkt ut i naturen. De två projekten man nu fått bidrag till är dels en filterbrunn vid ett kassettmagasin, dels en nedsänkt regnträdgård. Båda ska anläggas vid Litteraturgatan på Hisingen. Kassettmagasinet fördröjer vattnet och förhindrar översvämningar, varefter filtret fångar upp föroreningarna. Regnträdgården är en damm med växter där partiklarna i dagvattnet sedimenteras och fastnar.
- Vi kommer att mäta halterna i både ingående och utgående vatten. Förhoppningen är att vi ska se vilken anläggning som bäst renar vattnet, säger Helén Galfi och tillägger att det även är viktigt att tänka rätt från början när nya vägar anläggs.
- Man måste anlägga dammar, grönytor, diken och annat som kan rena dagvattnet från trafikens föroreningar istället för att leda det rakt ut i ett vattendrag där det förgiftar djur och natur.