Bristande beredskap inför översvämningar
– Översvämningar är bland de fenomen som brukar kallas ”naturkatastrofer”. Men egentligen är det fråga om naturriskfaktorer som förvandlas till samhällskatastrofer genom bristfällig samhällelig planering och beredskap, säger Dag Retsö, docent vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer vid Stockholms universitet.
Han forskar om klimathistoria i förmodern tid, före 1800-talet, och har bidragit med data kring översvämningar i Sverige i en ny studie, som nyligen presenterades i den vetenskapliga tidskriften Nature. Studien beskrivs som den första som har jämfört översvämningar över flera århundraden och har initierats på grund av den långa rad översvämningar som drabbat Europa under de senaste 30 åren.
– För att förstå huruvida de senaste decennierna är exceptionella behöver man ta reda på vad som utmärkte översvämningsrika perioder tidigare i historien och jämföra dem med dagens, säger Dag Retsö.
Forskningen har därför varit inriktad på att undersöka om de senaste decenniernas många översvämningar i Europa kan passa in i ett större mönster av översvämningar under de senaste 500 åren. Information har hämtats från skriftliga källor, både publicerade och opublicerade, som till exempel dagböcker, tidningsartiklar och brev.
– Det viktigaste med skriftliga vittnesbörd från det förflutna om väder och klimat, inklusive översvämningar, är att de kan visa dels sådana historiska samhällskatastrofers omfattning, dels hur samhällen reagerat och anpassat sig till dem. Där ligger lärdomar för vår tid också.
– I klimathistorisk forskning finns det fördelar och nackdelar med både naturliga källor, som trädårsringar och isborrkärnor, och skriftliga källor. De förra går väldigt långt tillbaka i tiden, tusentals år, men har som regel inte någon detaljerad information om väder och klimat. De senare täcker i bästa fall bara de senaste tusen åren. Å andra sidan kan de berätta ganska exakt om när och var en översvämning inträffade och framför allt hur samhällen hanterade sådana händelser.
Forskarna har analyserat data om 103 vattendrag i Europa under 500 år. Den geografiska spridningen av översvämningarna sträcker sig från den ryska floden Volga i öst till den portugisiska floden Douro i väst.
Forskargruppen har bland annat identifierat och lyckats analysera nio översvämningsrika perioder från 1560-talet till 2016.
– Vi kom fram till att de senaste tre decennierna var bland de mest översvämningsrika i Europa under de senaste 500 åren, och att denna period skiljer sig från tidigare perioder om man ser till omfattning, rådande lufttemperatur och säsongsvariationer, säger Dag Retsö.
Men det finns ytterligare en faktor av stor betydelse. De nio perioderna är ganska regelbundet fördelade i tid, men den senaste 30-årsperioden sticker ut – den inträffar efter en 90 år lång period utan större översvämningar.
– Det är förklaringen till att de senaste decenniernas stora översvämningar har överraskat myndigheter och visat behovet av uppdaterad beredskap för att kunna hantera dem, säger Dag Retsö.