”Det är ju på håret – allt måste klaffa”
Av 
Stockholm. En orimligt het dag i slutet av juni glider en stor pråm in mot Norrströmsbron i Riddarfjärden.
På pråmen står en rejäl Terex kran, det är belgiska Sarens som tagits in för att lyfta bort den 240 meter långa bron som sågats upp i 17 sektioner.
Varje sektion är cirka 100 ton tung och kranen tar god tid på sig att lyfta upp den väl kopplade brodelen.
– Varje enskilt lyft måste ske långsamt så att inget oönskat sker, ler Lahja Rydberg-Forssbeck, Trafikverkets projektledare för anläggningsarbetena på Getingmidjan.
Rivningen påbörjades fredagen den 25 juni, arbetet pågick under hela helgen och tanken var att allt skulle vara klar på tisdagen.
Redan på måndagen kunde Lahja Rydberg-Forssbeck dock konstatera att allt var klart.
– Det var det sista segmentet, säger hon när Leveranstidningen Entreprenad får se den allra sista 100-tonsdelen stiga mot en strålande blå sommarhimmel.
Kranen håller sin last i ett fast grepp, backar runt ett hörn och lägger sedan ner den på en betydligt större pråm, Marine Groups Carrier 2.
Där ligger redan de 16 andra delarna travade – en rejäl skrotlast som ska transporteras till Piteå för att återvinnas.
Rivningsarbetet sker i rätt trafikerade vatten. Båtar ilar ständigt från Stadshuskajen ut mot skärgården och Trafikverket har därför samordnat sitt arbete med den kommersiella färjetrafiken.
De privata båtägarna är svårare att tas med och Trafikverket har spärrat av vattnet och låter en bogserbåt patrullera för att kunna avhysa fritidsbåtar, vattenskotrar och andra obehöriga.
När brosegmenten lyfts bort ska delar av brostöden rivas, även det med hjälp av kran, innan nya överdelar kan gjutas.
– Stöden ska vattenbilas innan vi kan gjuta på nya lagerpallar, kommenterar Lahja Rydberg-Forssbeck.
Hon betraktar detta arbete som ett av de mest tidskritiska momenten.
– Det är en av de saker vi inte kan prefabricera, vi vill dessutom inte ha för många gubbar på samma ställe med tanke på corona.
Det lilla, lilla viruset påverkar alla – även stora infraprojekt. Trafikverket har därför sett till att öka redundansen i bemanningen – om någon skulle bli sjuk, och glesa ut i bodarna – för att minska risken för smitta.
Pandemin har dock även inneburit andra hinder.
– Vi har haft en väldigt besvärlig vår, säger Lahja Rydberg-Forssbeck.
Den nya Norrströmsbron, 240 meter lång och 1 700 ton tung, tillverkades i Tallin – ett uppdrag som normalt kräver täta kontakter.
– Men Estland stängde sina gränser den 15 mars på grund av corona, konstaterar Lahja Rydberg-Forssbeck.
Goda råd var dyra men med privatflyg och benäget bistånd från både UD och regeringskansliet lyckades Trafikverket utverka tillstånd att resa till fabriken utan att tvingas sitta i 14 dagars karantän varje gång.
– Implenia måste kunna vara där för att göra arbeten på bron och vi behövde vara på plats för att kunna genomföra våra beställarkontroller, säger Lahja Rydberg-Forssbeck.
Till skillnad från den berömda guldbron, som fastnade i vinterstormarna på Medelhavet och kom flera månader för sent till Stockholm, har Norrströmsbron dock haft en enklare resa.
– De har ju gått på Östersjön och vid den här tiden på året – de kom till Södertälje för länge sedan, konstaterar Lahja Rydberg-Forssbeck.
I mitten av juli är brons vila i Södertälje slut. En brodel i taget ska ta sig upp till Riddarfjärden för att med hjälp av både pråmar och kran lanseras in på de uppfräschade brostöden.
– Det kräver millimeterprecision, säger Lahja Rydberg-Forssbeck.
Under fjolårets sommaruppehåll byttes bron över Söder Mälarstrand och Söderström ut, en viktig generalrepetition inför årets brobyte – som är betydligt mer komplicerat.
– Norrströmsbron är bredare eftersom den har så många växlar, då kan man inte jobba lika effektivt, konstaterar Lahja Rydberg-Forssbeck.
– Den har också en mer komplicerad broöverbyggnad med slutna och öppna fack om vartannat.
Norrströmsbron byggdes på 1950-talet. Den är en del av den så kallade getingmidjan mellan Stockholm Central och Stockholms södra, en anläggning som nått sin tekniska livslängd och som därför ska rustas upp.
Uppdraget är tekniskt komplicerat men de logistiska svårigheterna är kanske ännu större – detta är Sveriges mest trafikerade järnvägssträcka.
Trafikverkets lösning har varit att utnyttja de få luckor som finns och i sommar stängs sträckan av i åtta veckor, för tredje och sista året i rad.
Trafikverket kan därmed börja skönja ljuset i slutet av en lång tunnel. Att rusta upp getingmidjan har stått på myndighetens att-göra-lista i decennier och arbetet har krävt osedvanligt noggrann planering.
– Bara att förbereda för hur man ska kunna vända tågen vid Flemingsberg i stället för vid centralen tog flera år, säger Lahja Rydberg-Forssbeck.
Hon betraktar dock sommaren 2020 som kanske den svåraste delen i hela projektet.
– Åtta veckor, det är det vi har på oss och det är då allt ska hända.
Tidspressen märks vid rivningen, brosegmenten lyfts av som de är – ingen tid kan till exempel läggas på att sortera ut slipers på plats, det sker i stället på återvinningsplatsen.
De nya brodelarna är också väl förberedda: en hel del komplicerade installationsarbeten utfördes på brodelarna redan på den estniska fabriken, bland annat monterades både spår och växlar – 2 200 befästningsplattor millimeteranpassades i 10 000 skruvinfästningspunkter.
– Vi hinner inte göra det när bron ska sättas på plats, kommenterar Lahja Rydberg-Forssbeck.
För att vinna tid har Trafikverket och entreprenören Implenia också satsat stort på prefabricerade lösningar.
Rivningen blev klar i förtid och Trafikverket får nu lite tid på sig innan det är dags för sommarens stora nagelbitare – att lansera in den nya bron.
– Vattennivån får inte bli för låg, då får vi inte in pråmarna, det får inte bli för mycket vind, heller, konstaterar Lahja Rydberg-Forssbeck.
Att genomföra ett osedvanligt komplicerat projekt på så lite tid blir nästan onödigt spännande – kommer det ens att gå?
– Det är ju på håret – allt måste klaffa och det fordrar minutiös planering, absolut inget får gå snett, säger Lahja Rydberg-Forssbeck.
Marginalerna är måhända små, men de finns, försäkrar hon.
– Vi har tagit höjd för att saker kan hända – vi har till exempel en dags marginal per brodel, säger Lahja Rydberg-Forssbeck.
Hon kommer att arbeta juli ut och även om projektet i stort inte är klart förrän 2021 ska de riktigt svåra momenten vara avklarade då.
– Då kan jag andas ut, ta semester och känna mig stolt!
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.