Sveriges sämsta vägar
Av För sjätte året i rad har M Sveriges vägombud undersökt de svenska vägarna, totalt 18 000 mil av Sveriges statliga vägnät har granskats och enligt ett pressmeddelande är resultatet nedslående: 1,9 procent av det undersökta Europavägnätet, 1,4 procent av riksvägnätet och två procent av länsvägnätet är underkänt och håller så låg kvalitet att det är obehagligt att trafikera och kostsamt att reparera.
– Generellt sett håller det svenska vägnätet hög standard men det oroar oss att vi nu ser en sänkning av vägkvaliteten. I synnerhet skapar det problem i landets norra delar där standarden är påtagligt sämre, säger Heléne Lilja, chef kommunikation och samhälle på Riksförbundet M Sverige.
Sämst av alla är vägarna i norr. Enligt pressmeddelandet är Norrbottens, Jämtlands och Västerbottens län de län som har sämst vägkvalitet.
De tre allra sämsta vägarna ligger alltså föga förvånande i norr: M Sverige uppger att riksväg 98 i Norrbotten och riksväg 90 i Västerbotten är undersökningens sämsta riksvägar, tätt följt av väg 99 i Norrbotten.
Organisationen noterar också att Blekinges vägar försämrats – länet hamnar på fjärde plats i tabellen över andelen underkänd väg.
Europavägarna i norr är också sämst i klassen. M Sverige uppger att E45 genom Norrbotten, Gävleborgs län och Jämtland, tillsammans med E10 genom Norrbotten håller lägst kvalitet.
Även i söder finns det problem på Europavägarna, M Sverige listar E20 i Södermanland, E4 i Stockholm och Skåne samt E22 i Skåne och Blekinge som vägar med relativt hög andel underkänd väg.
– Dåliga vägar betyder ökade driftskostnader för staten och försämrad trafiksäkerhet för den enskilde. Det innebär också längre restider, ökade fordonsskador och ökade kostnader för såväl företagens som hushållens transporter, säger Heléne Lilja.
Organisationen konstaterar att det kostar att ha låg vägstandard. Både trafiksäkerheten och framkomligheten blir lidande, vinterväghållningen försvåras av skrovliga vägytor, vatten kan ansamlas i sprickor och frysa – eftersatt vägunderhåll kan till och med leda till ökade koldioxidutsläpp skriver M Sverige.
2018 visade undersökningen av vägarna ett bättre resultat. Då var 0,7 procent av Europavägnätet, 0,5 procent av riksvägnätet och 1,1 procent av länsvägarna underkända.
Undersökningen har genomförts av M Sveriges vägombud, som är ideellt arbetande funktionärer i M Sveriges lokala klubbar, i samverkan med Roadroid AB.
De har tittat på ytojämnheten i vägbanan genom att använda vibrationssensorn som finns inbyggd i moderna telefoner.
Se M Sveriges interaktiva karta över de vägar som granskats 2019 här.