Kunskapsbrister leder till onödiga dödsfall
– Tidspress, okunskap och dålig insikt om vikten av att sätta säkerheten främst bidrar till att det ofta saknas förebyggande åtgärder. Med kunskap och ett bra arbetsmiljöarbete kan de allra flesta av dödsolyckorna förebyggas, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket har på uppdrag av regeringen analyserat samtliga arbetsolyckor med dödlig utgång som inträffade i Sverige under 2018 och första halvan av 2019. Totalt inträffade 82 dödsolyckor, varav nio rör utländsk arbetskraft.
Analysen visar att dödsolyckor i arbetet oftast sker i samband med trafikolyckor, fall från höjd, arbete med fordon och arbetsmaskiner eller då någon klämmer sig eller träffas av föremål. Ur statistiken går det också att läsa att mest drabbade branscher är byggverksamhet, transport och magasinering samt jord- och skogsbruk.
Utifrån de fakta som Arbetsmiljöverket nu presenterar är det lätt att dra slutsatsen att flertalet dödsolyckor beror på den mänskliga faktorn och därmed också skulle kunna undvikas.
Ett återkommande mönster för de händelser som leder till dödsolyckor är att det har skett en eller flera avvikelser från hur man vanligtvis gör och att säkerhetsåtgärder samtidigt saknats eller varit bristfälliga. Ytterligare ett mönster är att olyckshändelser som leder till döden ofta inträffar i början eller slutet av en arbetsuppgift, ett arbetspass eller en arbetsvecka.
Arbetsmiljöverket konstaterar också att viktiga säkerhetsrutiner och åtgärder allt för ofta inte når ut till dem som berörs. Det gäller både i komplexa verksamheter som byggarbetsplatser och när underleverantörer kommer till en arbetsplats för att utföra tillfälliga arbeten.
– Människor från olika arbetsgivare med olika företagskulturer samlas för att samarbeta i projekt. Det gör säkerhetsarbetet komplext och det delade ansvaret för säkerhet och arbetsmiljö blir i värsta fall ingens ansvar, säger Erna Zelmin-Ekenhem.
Ytterligare en slutsats i rapporten är att en återkommande faktor i samband med dödsolyckorna är att skyddande barriärer som säkerhetszoner, fallskydd och skyddsutrustning isaknats eller inte fungerat som tänkt. Det kan, enligt Arbetsmiljöverket, bero på bristande kunskaper, medveten försummelse eller fel på utrustning och maskiner, men den bristen är samtidigt förhållandevis lätt att lösa.
– Arbetsgivarna måste utforma arbetsplatser, rutiner och skyddsåtgärder så att människor kan göra felaktiga bedömningar och ett misstag utan att skadas eller dö, säger Erna Zelmin-Ekenhem.
Arbetsmiljöverket presenterar också en lista över åtgärder som på olika sätt kan begränsa antalet dödsolyckor:
- arbetsmiljöarbete integreras i yrkesutbildningar och praktik på gymnasiet,
- relevanta arbetsmiljöregler integreras i utbildningar på högskolor,
- kunskapen i internationell och nationell forskning tillgängliggörs så att branscherna kan använda kunskapen i förebyggande arbetsmiljöarbete,
- en översyn görs över vilket ansvar beställaren kan ges för arbetsmiljön hos dem som ska utföra tjänsten.