Klart för fortsatt kalkstensbrytning
Cementa har i Slite en av Europas största och modernaste cementfabriker som, enligt företaget, sysselsätter ungefär 430 personer. En förutsättning för verksamheten är dock att den kalksten som är huvudråvara i cement finns tillgänglig i närområdet. Eftersom det nuvarande tillståndet löper ut 2021 var det med stor spänning som företagsledning, anställda och andra direkt berörda stod inför domstolens besked.
– Dagens besked är mycket glädjande för oss och alla våra medarbetare. Det ger oss viss arbetsro och möjlighet att fokusera på kommande arbete för att vidareutveckla en hållbar cementproduktion i Slite, säger Cementas vd Magnus Ohlsson.
Domen kan visserligen överklagas, men som det ser ut just nu så finns tillstånd att bryta kalkstenen i ytterligare 20 år, fram till 2041.
Enligt branschföreningen Svensk Betong tillverkades under 2018 drygt 6,5 miljoner kubikmeter betong i Sverige. Volymen för 2019 torde ha varit något mindre, men Cementas bedömning är att fortsatt stora satsningar på infrastruktur och ett bostadsbestånd som blir allt mer eftersatt kommer att ställa krav på en betongproduktion på en fortsatt hög nivå. Då krävs också cement som uppfyller såväl miljö- som arbetsmiljökrav, något som ger Slite en nyckelroll i produktionskedjan.
Framför allt för att ungefär två tredjedelar av all betong i Sverige tillverkas med cement från Slite, enligt Cementa. Då krävs ett målmedvetet, kontinuerligt arbete för att uppnå en klimatneutral verksamhet.
Företaget har tagit fram en färdplan där det bland annat anges att det under perioden 1990-2017 gjorts klimatinvesteringar på mer än en miljard kronor, vilket bland annat minskat utsläppen per ton cement med nära 15 procent. En pågående utfasning av fossila bränslen och ökad användning av restprodukter som slagg och flygaska i stället för kalksten anges som väsentliga inslag i det pågående klimatarbetet.
Resultatet är hittills, enligt färdplanen, att svenska cementprodukter har ett klimatavtryck som är 15 procent lägre än det globala genomsnittet.
– Utifrån de omfattande utredningar och undersökningar som har gjorts, har domstolen bedömt att det inte kommer att uppstå någon otillåten påverkan på omgivande natur, säger rättens ordförande, rådmannen Björn Räftegård.
Domstolens bedömning är också att verksamheten inte heller har otillåten påverkan på dricksvattenförsörjningen på vare sig lång eller kort sikt.
Rätten är dock inte enig på alla punkter. En av ledamöterna anser att ansökan ska avslås, bland annat med hänvisning till hur verksamheten kan påverka arten väddnätfjäril. Majoriteten av rättens ledamöter anser dock att verksamheten kan tillåtas under förutsättning att bolaget följer ett antal villkor som föreskrivs i domen.
– Avgörandet innebär att vi från domstolens sida föreskriver strängare villkor än vad bolaget har föreslagit, för att skydda bland annat fåglar och fjärilsarterna apollofjäril, svartfläckig blåvinge och väddnätfjäril, säger Björn Räftegård.