Självkörande vält på norskt vägbygge
Det har nu gått nästan exakt ett år sedan AF Gruppen tog hem uppdraget att projektera och bygga den 19 kilometer långa etappen av E39 mellan Kristiansand väst och Mandal öst. Beställare är det av staten helägda Nye Veier, vars uppgift i princip är att ansvara för byggande och drift av några norska huvudleder, inledningsvis delar av E6, E18 och E39.
Uppdraget att bygga den nya fyrfiliga motorvägen mellan Kristiansand och Mandal togs hem av AF Gruppen till ett kontraktsvärde kring 4,7 miljarder norska kronor, vilket, enligt Nye Veier, gjorde projektet till den största totalentreprenaden hittills med avseende på norska vägbyggen.
Projektet innehåller såväl broar som tunnlar och mängder med berg som ska sprängas, hanteras och transporteras. Säkerhetskraven är stora, men det är också ambitionen att använda projektet som något av laboratorium för framtida teknik.
Ett av dessa forskningsprojekt är användandet av autonoma vägvältar där AF Gruppen bland annat samarbetar med välttillverkaren Hamm och Semcon som utvecklat styrsystemet, inklusive de autonoma funktionerna. Den autonoma lösningen bygger på styrsystem från Yeti Snow Technology, där Semcon är en av ägarna liksom för övrigt även Husqvarna som gick in som delägare härom veckan.
En prototyp har precis testats på arbetsplatsen med ett resultat som beskrivs som mycket lovande även om välten av säkerhetsskäl än så länge måste ha en operatör i hytten, beredd att ta över kontrollerna om så skulle behövas. Det var ett absolut krav för att Statens Vegvesen skulle ge klartecken för testverksamheten.
– Såvitt vi vet är detta första gången en autonom vägvält testas i byggsektorn. Målet är att den ska vara i full autonom drift före utgången av 2020, säger chefen för maskinautomation i AF Gruppen, Kristen Petillon.
Enligt Rune Gulli, chef för Hamms moderbolag Wirtgen Group, har utvecklingen av autonoma vägvältar stått på dagordningen för företaget under lång tid.
– Att delta i detta projekt är ett mycket bra tillfälle att få tekniken testad av en professionell aktör och under verkliga och krävande förhållanden. En vägvält som komprimerar sten i dessa grovlekar utsätts för enorma påfrestningar, så här får man verkligen utrustningen testad. Det har varit en mycket bra process och ett nära och utvecklande samarbete mellan alla parter i utvecklingen av denna autonoma vägvält, säger Rune Gulli.
De medverkande i projektet är övertygade om att självkörande vältar i framtiden kommer att bidra verksamt till att vägar kan byggas snabbare och effektivare samtidigt som tekniken bidrar till bättre arbetsmiljö för såväl förare som de som befinner sig nära den arbetande maskinen. På sikt är ambitionen att en enda operatör ska kunna betjäna flera autonoma maskiner från ett och samma kontrollrum.
Att välten har stor betydelse för den blivande vägens kvalitet kan kanske te sig överraskande för en del, men inte för den rutinerade vägbyggaren.
Thomas Eriksen, teknisk projektledare på Semcon, påpekar att en bra kompaktering av de övre skikten är avgörande för att den färdiga vägen ska hålla hög kvalitet.
– Det är ett arbete som kräver stor noggrannhet och erfarenhet, samtidigt som det utförs på ett avgränsat område. Det är perfekta förutsättningar för en autonom lösning, där en operatör kan styra flera maskiner som till exempel kan arbeta nattetid, säger Thomas Eriksen.
Ytterligare en nyckelaktör i projektet är Sintef som bidrar med kunskap om bland annat sensorteknik, kompaktering samt lagar och förordningar för autonoma anläggningsfordon.
De ska också medverka till att de system som byggs ska präglas av såväl säker kommunikation som motståndskraft mot hackningsförsök. Samtidigt krävs att även annan teknik tar ytterligare kliv i utvecklingen.
– För att kunna använda helt autonoma anläggningsmaskiner i framtiden måste lagstiftningen anpassas och tekniken, särskilt sensorerna, klara nordiskt klimat, säger Terje Moen som leder projektet på Sintef.
Förmodligen skulle utvecklingsarbetet inte ha blivit av alls om det inte vore för beställaren Nye Veier som bland annat bidrar ekonomiskt till projektet, men samtidigt kräver att de rön som görs inte stannar i gruppen utan görs öppna för alla.
– Det är viktigt för Nye Veier att projekten ger effektivitetsvinster och dokumenterat större nyttovärde relativt till kostnaden. Dessutom kommer resultaten att göras tillgängliga så att hela branschen kan utnyttja dem, säger Sebastian Kussel, chef för teknik och utveckling på Nye Veier.
– Det här är ett bra exempel på hur ny teknik skapar förutsättningar för effektiva och säkra lösningar för vägbyggnad i framtiden. I slutändan skapar det möjlighet att bygga nya vägar både snabbare och mer kostnadseffektivt, säger Sebastian Kussel.