"Det är inte svårt för den som kan det"
Av 
Västra Harg. Oktoberregnet strilar och leran är förrädiskt hal när Leveranstidningen Entreprenad slirar ut på en östgötsk äng.
I Västra Harg är dock målet att det ska bli ännu blötare och det är Conny Fransson, med egna företaget Västerlösa Schakt, som fått uppdraget att se till att det förverkligas.
– Vi ska bygga våtmark, konstaterar han glatt.
Projektet finansieras av Länstyrelsen, som vill återskapa den natur och den artrikedom som fanns här innan marken dikades ut (läs mer om det här).
Tre man och tre maskiner ska sätta vattnet på plats igen.
Conny Fransson kör sin 13-tonnare, en Hitachi 130 bandgrävare, han har också med sig sin A20-dumper.
En tung maskin som skjuter massor och trampar till behövs också, Västerlösa Schakt har därför lejt in Fredrik Karlberg, på Rangeltorps Driftsaktiebolag, som tog med sig sonen Linus och en inlånad Caterpillar D6 LGP på 25 ton till Östergötland.
Det finns sällan en exakt ritning för hur man ska bygga våtmarker och Conny Fransson och Fredrik Karlberg har därför rätt fria händer för att åstadkomma en konstruktion som fångar och håller kvar vattnet.
– Det enda vi fick av beställaren var en ungefärlig idéskiss, säger Conny Fransson.
– Sedan fick vi pussla ihop i huvudet vad vi skulle göra av massorna, kommenterar Fredrik Karlberg.
Han trivs med det kreativa uppdraget.
– Det är väldigt fritt på det viset men det är det ett enormt ansvar också att få det att stämma ihop med omgivningen
Maskinförarna måste använda sitt eget omdöme, konstaterar han.
– Man får tänka till lite grann när man lägger upp öar och de här vallarna så att det stämmer överens med naturen runtikring, säger Fredrik Karlberg.
– Det är inte komplicerat för den som kan det, ler Conny Fransson.
Han tillägger att de fått hjälp av Thomas Larsson på Toltec AB som skött inmätningarna till relationshandlingarna.
Våtmarkens vallar har vuxit fram under den första veckans arbete. Vallarna ska hålla vattnet på plats, en handfull öar, så kallade häckningsholmar, har också skapats och i projektet ingår också att bygga en väg, så att besökare kan få tillgång till platsen.
När Leveranstidningen Entreprenad hälsar på skrapar Fredrik Karlberg ihop massor för den den allra sista häckningsholmen och Conny Fransson rensar diken och lägger fram grus.
Gruset är det enda externa materialet i projektet, det ska användas i den 50-60 meter långa och fyra meter breda vägen som dras rakt över området.
Vägen byggs i en slänt som är både brant och lerig – knepiga förhållanden för Conny Franssons dumper.
– Den klarar inte riktigt den lutningen, därför ska vi terrassera vägen, förklarar han.
Området i stort är lätt lutande, något som ses som en fördel.
– Vi vill ha långa flacka slänter, då finns det lite vatten när fåglarna kommer i mars och april, kommenterar Conny Fransson.
Våtmarksbygget myllrar av höjder som ska uppnås men varken Conny Fransson eller Fredrik Karlberg använder maskinstyrning.
– Vi tycker det blir enklare, vi har en höjd/planlaser och sen har vi ju erfarenhet också – det är en bra hjälpreda, ler Conny Fransson.
– Det har varit väldigt roligt att vi ändå fått det att stämma så bra, säger Fredrik Karlberg.
Två munkar har satts i våtmarkens ändar och det Conny Fransson grävt ner är en egen konstruktion.
För snart 20 år sedan ledsnade han på de trä- eller betongvarianter som fanns att tillgå, han tyckte de var tunga och otympliga med stor risk för läckage.
Han tog därför fram en egen konstruktion: CK-munken.
– Den här munken är tillverkad helt i plast, med gummipackningar. Den är helt tät så den fordrar ju inte så mycket underhåll, man behöver inte täta med sågspån och hästbajs och sånt där, hävdar han.
Han har patent på munken som utvecklats under årens lopp och nu säljer han 10-15 munkar om året.
– Framförallt är de täta, de är dessutom så lätta att de är enkla att transportera, det går att lägga dem på en fyrhjuling, de sjunker inte heller ner i dåliga markförhållanden.
De två munkarna har grävts ner i varsin ände av området och vi klafsar på i den djupa leran för att titta lite bakom en av de väl tilltagna plastcisternerna.
Där hittar vi ett stort dike och ett rejält stenröse.
– Bräddavloppet ska ta vid om munken inte hinner med och naturstenen ska bromsa vattnets hastighet, förklarar Conny Fransson.
Natursten är ingen bristvara just här, konstaterar han.
– Det är många bönder som odlar potatis härikring, de rensar bort den här stenen och då kan man få tag i den skapligt billigt.
Conny Fransson räknar med att det ska tre veckor att förvandla området från torr betesmark till sumpig våtmark.
Han har byggt många våtmarker under sin långa karriär och betraktar det här projektet som tämligen enkelt.
– Markförhållandena kan vara ett bekymmer men här har det det gått bra, det är fina massor med torv och lera och vi har kört obehindrat.
Även Fredrik Karlberg är gammal i våtmarksbyggargemet, han dagspendlar från hemmet i Örebro men konstaterar att ett sånt här uppdrag är värt de långa resorna.
– Det här är bland det roligaste som finns!
Se och hör mer om våtmarksbygget i klippet nedan!
PS: Läs gärna om en annan entreprenör som byggde våtmark här.
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.