Vädret får skulden för höjdavvikelser
Under den senaste sommaren har det inkommit rapporter om tidvisa höjdavvikelser på upp mot en decimeter vid mätning med såväl Swepos nätverks-RTK-tjänst som nätverks-RTK generellt. Swepos är Lantmäteriets stödsystem för satellitpositionering i Sverige och enligt Lantmäteriet har det inte gått att hitta något samband mellan platser, tidpunkter eller använda roverutrustningar trots omfattande felsökning.
Inte heller har Lantmäteriet hittat avvikelser i de satellitsystem som använts – exempelvis Galileo – satellitsignaler eller mottagarfabrikat på Swepos-stationerna.
Nu konstaterar Lantmäteriet i stället att höjdavvikelserna uppkommit i samband med passager av vissa väderfronter som framför allt vandrat från väster till öster över Sverige – en problematik som, enligt Lantmäteriet, även uppmärksammades sommaren 2018. En av de viktigaste felkällorna vid RTK-mätning tycks vara en fördröjning av satellitsignalerna genom troposfären.
Lantmäteriets bedömning är att den programvara som används vid nätverks-RTK vanligtvis klarar att modellera den variation i signalfördröjning som en förändring i troposfärens vattenångainnehåll ger upphov till. Vid exceptionella förhållanden som vid vissa åskfrontspassager, främst sommartid (juni–augusti), kan dock modelleringen vid uppskattningsvis upp mot fem tillfällen per månad vara otillräcklig, särskilt i den inledande delen av passagen.
Ett sätt att minska eventuella skadeverkningar är, enligt Lantmäteriet, att alltid beakta de faktorer som kan påverka RTK-mätning, information som tillsammans med kvalitetssäkring beskrivs iHMK, Handbok i mät- och kartfrågor.
Parallellt lovar Lantmäteriet att studera problematiken vidare och förse programvarutillverkarna med data som underlag för en förbättrad troposfärsmodellering.
Även solstormarna i det allra yttersta lagret av atmosfären kan påverka mätresutatet Läs mer det här.