3

Bilder

TK 40 tog två till tre timmar att montera, jämfört med dåtidens konventionella kranar som kunde ta flera dagar att driftsätta.

I stora delar av efterkrigstidens Europa rådde bråda tider i slutet av 1940-talet. Byggverksamheten gick på högvarv för att återställa skadorna efter kriget. Tekniska hjälpmedel lyste mest med sin frånvaro. Mycket hade förstörts under kriget samtidigt som mängder med industrier hade fokuserat på produktion av krigsmaterial, vilket gjorde bristen på bland annat hjälpmedel för byggare ännu större.

Inte minst var bristen på lyfthjälp stor. Det mesta gjordes manuellt. De kranar som fanns var tunga och otympliga och därmed besvärliga att både flytta och etablera.

I den miljön växte en vision om en mobil byggkran fram hos Hans Liebherr. Skisser togs fram, förkastades, gjordes om och resulterade så småningom i ritningar till det som blev TK 10, en kran som stod sig minst sagt väl i konkurrensen tack vare snabb etablering och enkla transporter.

1949 blev startåret för Liebherr i den sydtyska staden Kirchdorf an der Iller. 19 augusti samma år utfärdades ett välkommet patentbevis för den nya kranen. Grunden till en av världens i dag största tillverkare av entreprenadmaskiner var därmed lagd.

70 år senare erbjuder den fortfarande familjeägda koncernen elva olika produktdivisioner. Kransidan är dock fortfarande en mycket väsentlig del i verksamheten. På årets Bauma presenterades till exempel 125 K, en snabbrest kran som visar att väldigt mycket hänt sedan produkttypen först såg dagens ljus 1949

Även om TK 10 var revolutionerande på sitt sätt när den lanserades hade den prestanda som inte var i närheten av den senaste generationens bomlängd på 55 meter och maximal krokhöjd på 65,5 meter.