Volvo går urstarkt i Kina
Jämfört med andra kvartalet 2018 steg Volvos leveranser av anläggningsmaskiner med tolv procent under april-juni i år samtidigt som nettoomsättningen på 26,8 miljarder kronor var tio procent högre än föregående år. Även rörelseresultat förbättrades – från 3,675 miljarder kronor till 4,153 miljarder kronor.
Enligt Volvo CE:s vd Melker Jernberg beror förbättringarna till stor del på att produktionsapparaten är lätt att anpassa till den volym som efterfrågas samtidigt som kostnadskontrollen fungerar väl – faktorer som kommer att ha hög prioritet även framgent.
I delårsrapporten konstateras att det råder en viss marknadstillväxt i, för företaget viktiga, marknader som Europa och Nordamerika med fem respektive sju procent. I Europa är starka delmarknader som Tyskland, Storbritannien och Italien något av draglok medan större grävmaskiner, vägmaskiner och dumprar leder tillväxten i Nordamerika.
Trots tillväxten har orderingången minskat något i både Europa och Nordamerika. Det vägs dock upp med råge av utvecklingen i Kina där framför allt efterfrågan på SDLG-maskiner tagit rejäl fart. Under det andra kvartalet var orderingången sammantaget 24 085 enheter, varav 14 808 hade SDLG:s varumärke. Det innebär en ökning med hela 28 procent medan de Volvomärkta maskinerna blev 17 procent färre än under samma period 2018.
Att den kinesiska marknaden är synnerligen väsentlig för Volvo klargjordes i våras då företaget meddelade att alla grävmaskiner på den kinesiska marknaden som väger 15 ton eller mer från och med december 2020 ska tillverkas i en enda produktlinje baserad på den senaste Volvotekniken och marknadsföras som Volvo.
Anledningen är att de kinesiska utsläppsnormerna kommer att skärpas till motsvarande steg IV och företagsledningens bedömning är att den nya strategin kan bidra till att öka produktionskapaciteten inför en förväntat ökad efterfrågan.