Västsvensk satsning för ökat återbruk
Bygg- och fastighetssektorn står för ungefär en femtedel av Sveriges klimatpåverkan och cirka en tredjedel av det totala avfallet i landet. Ett grundproblem är att den del av avfallet som återvinns eller återbrukas är försvinnande liten.
Den dag återbruk generellt ses som ett normalt förfarande i byggprojekt och fastighetsförvaltning har ett stort steg tagits för att minska miljö- och klimatpåverkan. Förhoppningen är att projektet Återbruk Väst bland annat ska bidra till att det som i dag beskrivs som avfall i stället ska ses som en effektiv resurs.
Studier och pilotprojekt tyder på att det finns en stor potential för återbruk av både material och fasta interiöra produkter. En allmän uppfattning är dock att det krävs ett större utbud av produkter och fler aktörer för bland annat försäljning, konsulttjänster och demonteringstjänster för att återbruket ska lyfta till önskad nivå. Och det är här Återbruk Väst kommer in genom att under de närmaste två åren och med en budget på drygt fyra miljoner kronor bland annat bygga upp en erfarenhetsbank med hjälp av fallstudier i Västsverige.
– Genom handfasta fallstudier vid nybyggnads-, ombyggnads- och rivningsprojekt ska vi mäta klimatnyttan och utvärdera nya lösningar för att skala upp återbruket, säger Anastazia Kronberg, projektledare på Business Region Göteborg som genom Gothenburg Climate Partnership deltar i samverkansprojektet.
Varje fallstudie ska omfatta en klimatberäkning som gör det möjligt att jämföra koldioxideffekterna vid ”business as usual” och då återbruk tillämpas.
Anton Franker, hållbarhetssamordnare på Chalmersfastigheter och en av initiativtagarna till projektet har stora förhoppningar om att projektet ska bli framgångsrikt.
– Alla fastighetsaktörer i projektet bidrar med faktiska projekt i form av nybyggnad, ombyggnad, rivning eller digitalisering av internt lager. Genom dem kommer vi att kunna identifiera vilka utmaningar som branschen ser kopplat till ett ökat återbruk, men också mäta vilken nytta återbruk skapar för klimatet genom minskade avfallsmängder. Dessutom kommer vi att titta på hur återbruket påverkar kostnaderna i ett byggprojekt. Många tror att det blir dyrare men det stämmer inte alltid, tvärtom ser vi från flera tidigare projekt att det blir mer kostnadseffektivt, säger Anton Franker.
Ett väsentligt mål i projektet är att kunna sprida kunskap om återbruk och etablera ett nätverk av tjänsteleverantörer som lackerare, demonterare och rekonditionerare liksom lagerhållare och materialåterförsäljare av begagnade produkter.
– Både arbetssätt och digitala stödverktyg behöver utvecklas, men också återbruksmarknaden som helhet. Det behövs fler som bidrar till att skapa ett större utbud av återbrukbara byggprodukter, och i Återbruk Väst kommer vi att använda Centrum för cirkulärt byggandes marknadsplats, säger Carina Loh Lindholm, projektkoordinator på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Därmed kommer parterna i projektet även att fungera som något av testpiloter för de digitala stödverktyg som Centrum för cirkulärt byggande erbjuder – inventeringsverktyg, produktplattform och marknadsplats med kvalitetskriterier.
Det finns också stora förhoppningar om att Återbruk Väst ska kunna identifiera dagens flaskhalsar, bland annat genom en enkät med frågor om attityder till återbruk av byggprodukter. Andra mål är att skapa ett regionalt nätverk som stöder detta arbetssätt och att sprida kunskapen så att återbruket ökar.
Ytterligare en förhoppning är att projektet ska bli en modell för liknande samverkansnoder i andra regioner.
Modellen testas nu i Orkestergatans förskola som återbruksinventeras under hösten. Innan den rivs vid årsskiftet ska inventeringen klargöra vad som kan återbrukas. Det kan handla om dörrar och fönster, men även möbler. I nästa steg plockas det användbara materialet bort och lagras i väntan på återanvändning. Enligt nuvarande planer kommer det att bli i en fossilfria förskola.