Ja och nej till ny yrkesskola
Av Riksdagens utbildningsutskott konstaterar att de gymnasieprogram som finns i dag, totalt arton yrkesprogram och högskoleförberedande program, är treåriga.
Utskottet noterar också att arbetsmarknaden förändras allt snabbare, att kraven på kunskap och kompetens ökar och att många elever lämnar grundskolan utan att ens ha behörighet till gymnasieskolan.
De som saknar behörighet kan i stället gå ett av gymnasiets introduktionsprogram, dessa ska vara individuellt anpassade för varje elev och Skolverket har tillsammans med branscherna tagit fram påbyggbara yrkespaket för eleverna på introduktionsprogrammen.
Utskottet anser dock att en tvåårig yrkesskola skulle ge snabbare inträde till arbetslivet, tanken är att på så sätt kunna erbjuda en första väg in i ett yrke eller en brygga till fortsatta studier.
Utbildningsutskottet vill därför att en ny tvåårig yrkesskola etableras och föreslår att riksdagen uppmanar regeringen att utreda om det går att genomföra.
Tanken är att etablera en ny tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå, en yrkesskola som skulle vara en del av det ordinarie utbildningssystemet och där utbildningen är av hög kvalitet, relevant för arbetsmarknaden och utformad i nära samverkan med näringslivet, med ett omfattande arbetsplatsförlagt lärande.
Utbildningsskottet är dock inte enigt i frågan. Förslaget till tillkännagivande grundas på motioner av Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna och utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motionsförslag.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har dock reserverat sig mot förslaget.
De tycker inte att riksdagen ska göra något tillkännagivande till regeringen och hävdar att regeringen redan har tagit initiativ för att underlätta studierna för elever på introduktionsprogrammen.
De tre partierna anser också att effekterna av yrkespaketen på introduktionsprogrammen bör utvärderas innan nya skolformer etableras.