”Bergsskolan ska leva vidare”
Av Den 26 februari meddelade Luleå tekniska universitet att man avvecklar sina utbildningar vid Bergsskolan i Filipstad – där man utbildat både tekniker och högskoleingenjörer inom berg och metall.
Enligt universitetet saknas det ekonomiska förutsättningar att driva verksamheten vidare eftersom skolan har för få studenter.
Bergsskolans rektor Jan Håkansson är besviken över universitets beslut.
– Vi har satsat stenhårt på att få fler studenter och vi hade börjat se resultat av vårt arbete, säger han till Leveranstidningen Entreprenad.
Han är särskilt besviken över att Luleå tekniska universitet kastar in handduken innan ansökningstiden för nästa läsår ens börjat.
– Nu får vi inte ta in några nya studenter till hösten, trots att vi vet att den här utbildningen ger jobb.
Bergsskolan har tampats med vikande siffror under en längre tid, skolan har därför gått in för att försöka locka studenter och när Jan Håkansson själv anställdes i augusti 2018 stod rekrytering av nya elever högt på priolistan.
– Vi har gjort stora ansträngningar, det är synd att vi inte fick visa vad vi åstadkommit.
Även om universitetets besked var ovälkommet var det dock inte helt oväntat, förklarar han.
– Vi har ju känt trenden.
Han konstaterar också att även Bergsskolan sett brister i samarbetet.
– Som vi ser det är det för dyrt att ha Luleå som huvudman, mycket av de pengar vi får för studenterna försvinner dit och det har blivit än mer tydligt när det blev färre studenter – nu har vi nått en smärtgräns.
– I längden kommer det inte att fungera och det är därför bra att det stoppades.
Planen nu är att i stället försöka genomföra utbildningarna inom ramen för Yrkeshögskolan.
– Vi vill fortsätta med de unika kurser och utbildningar vi har, men ta med oss det till Yrkeshögskolan och bli vår egen huvudman, säger Jan Håkansson.
Som han ser det skulle detta ge skolan betydligt mer frihet.
– Då kan pengarna stanna i Filipstad och vi kan fortsätta att bedriva hållbara utbildningar – Bergsskolan ska leva vidare.
Det skulle också innebära att näringslivet får ett större inflytande över vilken typ av kompetens som utbildas, förklarar han.
– Som yrkeshögskola blir vi mer flexibla och kan lyssna ännu mer på industrin, ledtiderna blir snabbare och vi kan ändra i kursplaner och utbildningsplaner på ett bättre sätt.
Jan Håkansson har stora förhoppningar om att det nya upplägget ska gå att genomföra och förklarar att utbildningarna i sig kommer att vara likvärdiga de gamla, även om man inte kan leverera högskoleingenjörer utan universitetet i ryggen.
– Innehållet kommer att vara detsamma, och det är precis det som företagen vill ha för att kunna anställa.
Han hoppas också att skolans gamla problem att dra till sig studenter ska bli enklare att lösa.
– Där hoppas vi också få en del draghjälp av industrin.
Tåget har dock gått för att kunna genomföra ett skifte inför nästa läsår.
– Vi kan inte ansöka om att få komma med förrän i januari nästa år och då kan utbildningen tidigast komma igång hösten 2020.
De elever som redan går på skolan ska få slutföra sina studier, även äldre elever som saknar någon tenta får chansen att ta igen dem under en period.
Skolan kommer därför att vara igång i ett år till om än med färre årskurser och Jan Håkansson betonar att skolan är mycket mer än de utbildningar som Luleå tekniska universitet står för.
– Personalen lägger kanske halva sin tid på dessa utbildningar, resten är företagsutbildningar, haverianalyser och andra typer av uppdragsverksamhet – det kommer vi att fortsätta med.