Maskinförarna friades
Solna Tingsrätt meddelade i dag den 15 februari att de två maskinförarna som åtalades för olaga frihetsberövande ska frikännas.
I domen skriver tingsrätten att att Leo Björkman och Niklas Krämer bör frikännas, de noterar att de buntband de band tjuven med användes med försiktighet och att de placerade mannen på sidan av vägen, inte på marken.
Tingsrätten, som var enig, anser att Niklas Krämer och Leo Björkman, får anses ha haft fog för att uppfatta mannen som potentiellt farlig och att den vidtagna åtgärden och det använda våldet var försvarbart.
Tingsrätten anser inte heller att de två maskinförarna kan lastas för att mannen var frihetsberövad under cirka en timme, domstolen konstaterar i stället att polisen ”under den tid som hann förflyta innan patrullen kom till platsen, inte har reagerat i anledning av den information som Niklas Krämer förmedlat, det vill säga att mannen var gripen och bunden i väntan på deras ankomst”.
När det gäller uppsåt konstaterar tingsrätten att ”Förhållandena är sådana att förutsättningarna för straffansvar för olaga frihetsberövande i objektiv mening är uppfyllda”, men att det krävs uppsåt för att utkräva ansvar.
Här finner tingsrätten att ”Niklas Krämer och Leo Björkman har agerat i förvissning om att de faktiskt har gripit rätt person och det såunda inte har funnits någon tveksamhet i det avseendet”.
Tingsrätten noterar också att de två hade kontakt med polisen under natten och att de har ”agerat skyndsamt” för att överlämna tjuven till polisen.
Det finns därför, enligt rätten, inget som tyder på att de två åtalade ”ens har övervägt att agerandet inte låg inom det tillåtnas gräns”, och tingsrätten fastslår att förarna inte har agerat med uppsåt i den mening som förutsätts för ansvar enligt straffbestämmelsen för olaga frihetsberövande.
För ungefär två år sedan grep Leo Björkman och Niklas Krämer en dieseltjuv och överlämnade honom till polisen.
Ett halvår senare var åtalet mot tjuven nedlagt, i stället åtalades de två förarna för olaga frihetsberövande.
Rättegången hölls den 5 februari, där de båda männen fick ge sin version av vad som hände den natten.
De erkände gärningen men bestred ansvar. Försvararna hävdade bestämt att frihetsberövandet vara laga, de framhöll också att uppsåt saknades och att ingen av de poliser som hade kontakt med förarna under händelseförloppet uppmanat dem att släppa mannen.
Åklagaren ansåg dock att mannen inte greps på bar gärning eller på flyende fot och att frihetsberövandet därför var olaga – de två förarna hade sett mannen på brottsplatsen kvällen innan, men gripandet skedde först morgonen därpå.
Enligt åklagaren borde de två förarna därför dömas till villkorlig dom och samhällstjänst.
Tingsrätten höll alltså inte med om det.
”Jag har aldrig tyckt att vi har gjort något fel”." Läs Niklas Krämers kommentar efter domen här.
Åklagaren överklagar inte – men vidhåller att förarna gjorde fel. Läs mer här.