Småvägar - ett problem för fiberutbyggnad
Inom en snar framtid ska hela Sverige vara uppkopplat. På kort sikt är regeringens mål att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s redan år 2020. År 2023 bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet. År 2025 bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband.
Dessvärre är vägen till målet inte helt utstakad – och definitivt inte rak. I stället slingrar den sig fram längs smala och vindlande lågtrafikerade vägar där förutsättningarna för ledningsförläggning inte är de bästa.
Bredbandsutbyggnaden har nu nått det lågtrafikerade vägnätet på landsbygden där vägområdet vanligtvis är mindre och inte lika homogent som på vägar med mer trafik. Ibland saknas ytterslänt och släntfot, där Trafikverket normalt vill placera ledningarna.
Anledningen är att ledningar som placeras i innerslänt eller närmare vägens mitt påverkar vägkroppens bärighet och stabilitet, något som kan leda till sättnings- och tjälskador. Om bredband läggs i vägkroppen finns även risk att kablar grävs av eller måste flyttas i samband med vägunderhåll.
Om den fortsatta utbyggnaden inte ska tappa än mer i tempo krävs därför att ledningarna vid mindre vägar kan grävas ner på ett annat sätt än i dag.
Trafikverket ska nu på regeringens uppdrag analysera och bedöma alternativa metoder och platser för att lägga ledningar i vägområdet.
– Genom att vi föreslår alternativa placeringar av fiber vid våra vägar kan vi underlätta utbyggnaden. Men det krävs också att företagen på marknaden blir duktiga på att projektera och återställa vägen efter att bredbandet har dragits fram, säger Monica Svingen på verksamhetsområde IKT.
Förstahandsalternativen är fortfarande ytterslänt, släntfot eller kantremsa, men nu öppnar Trafikverket även upp för kabelläggning i dikesbotten, gång- och cykelväg eller flack innerslänt. Även annan förläggning i vägområdet kan godkännas, men först efter samråd med Trafikverket. De mer ovanliga lösningarna kräver vanligtvis dessutom såväl utförligare projektering som mer omfattande återställningsarbeten.
– Om det inte finns en ytterslänt eller släntfot måste vi se till att kabeln läggs så att det blir minimal påverkan på vägkonstruktionen. Vi behöver sedan följa upp att kabelläggningen har utförts på rätt sätt, säger Christian Eriksson på Trafikverkets underhållsavdelning.
För Trafikverket handlar det bland annat om att kostnader inte ska flyttas från ledningsägaren till väghållaren. Enligt Trafikverket är redan i dag behoven av underhållsåtgärder på det statliga vägnätet större än de tillgängliga resurserna – i synnerhet på det lågtrafikerade vägnätet. Åtgärder som riskerar att skada vägen kan därför leda till att ytterligare resurser behöver tas från planerat underhåll till avhjälpande underhåll.
Eftersom kostnaderna för att lägga ledningar på rätt plats och djup längs småvägarna kan skjuta i höjden är vare sig bredbandsbolagen, väghållare eller slutkund speciellt intresserade av att betala slutnotan. Trafikverkets uppgift blir då att säkerställa att ledningsdragningarna sker på det sätt som ger bästa tänkbara ekonomi även på lång sikt.