Höjdarrivning med återvinning
Av 
Umeå. Trots att den 57 ton tunga höjdrivaren når 24 meter är den faktiskt liten om man tittar på den ovanifrån – utsikten är makalös från den gamla helikopterplattan på Norrlands Universitetssjukhus (NUS).
– Nog ser vi vad vi håller på med, ler Torbjörn Sundh.
Beställaren Nåiden har fått lyfta upp sin etablering på den gamla plattan, som vilar på taket till ett femvåningshus.
Från ovan kan Torbjörn Sundh därför titta ner på ett gäng stora maskiner som jobbar på flera fronter när universitetssjukhusets äldsta del ska rivas.
Fyra stora kåkar ska ner. Tre av dem byggdes i slutet av 1800-talet och har sett björkarnas stad växa från ett sömnigt litet samhälle till Norrlands största stad.
Torbjörn Sundh Entreprenad utför arbetet som en totalentreprenad på uppdrag av Nåiden Bygg, totalt 11 500 kvadratmeter ska ner och när Leveranstidningen Entreprenad hälsar på i början av januari är det bara ett av de gamla 1800-talshusen som fortfarande står kvar.
Även det har dock naggats i kanten och Peter Johansson, som kör höjdrivaren, gör sitt bästa för att smula ner den fyra våningar höga byggnaden 9A, som bland annat rymt Umeå gamla BB.
Det är inte svårt för höjdrivaren, en Volvo 380 med 24 meters räckvidd, att få grepp om tegelväggarna. Peter Johansson tar ett stadigt tag och nyper sönder dem, andra element – som de gamla fönstren – greppar han lite mer försiktigt och lyfter ner till Alex Broberg som sköter sorteringen med sin Caterpillar 335.
Dammet yr men en vattenkanon ser till att binda det mesta.
– Det är så pass kallt att vattenspridarna fryser, därför har vi tagit in vattenkanoner, de går bättre i kyla, kommenterar Peter Johansson.
Han betecknar de gamla husen som relativt lättrivna.
– Det är betong och tegel och lite trä på toppen!
Han måste ändå vara uppmärksam – 1800-talets byggare hade egna idéer.
– Det finns ingen enkel logik till exempel i hur de valt att lägga de bärande balkarna.
– Det går inte att sektionera rivningen på samma sätt när man inte vet hur den bärande konstruktionen ser ut, ligger balkarna plötsligt åt ett annat håll så att jag klipper från ”fel” sida kan det rasa.
Peter Johansson vill inte kalla det ett hinder, men konstaterar att jobbet inte kan göras på rutin.
– Man måste läsa av hur det ser ut och misstänker man att de gjort något eljest är det bara att ta det piano.
Det är också viktigt att kommunicera med sina kollegor så att de står på rätt plats vid förändringar.
– Alla måste vara med på vad som händer och vad som är planen.
De gamla husen, med anor från förrförra seklet, rymmer också andra hemligheter.
– Projektet har blivit senarelagt på grund av att saneringen drog ut på tiden, säger Torbjörn Sundh.
Företaget kom till platsen i augusti, tanken var att kunna dra igång tungrivningen rätt snart men den planen fick revideras direkt.
– Saneringen har svällt en hel del, det har varit svårt för miljöinventerarna att förutse mängderna, säger Peter Johansson.
Det fanns asbest i lim och golvmattor, en del PCB hittades också och saneringen krävde en rätt stor manuell insats.
– Vi var nog 20 man som mest, säger Torbjörn Sundh.
De stora maskinerna fick vänta med att dra igång tungrivningen.
– Vi har jobbat lite taktiskt, kört omlott och zickzackat oss fram – vi har kunnat köra ikapp det mesta men det har blivit mycket väntetid och många uppstarter, säger Peter Johansson.
Maskinerna kunde till viss del lejas ut på entreprenaduppdrag, de har också dirigerats om till de underjordiska rivningarna på platsen.
– Vi har rivit cirka 250 meter kulvert: två promenadkulvertar och en ledningsgata, säger Torbjörn Sundh.
Strax innan jul var all lättrivning och sanering klar och sedan dess är det de stora maskinerna som regerar på arbetsplatsen.
– Alla husen är helt utblåsta nu, säger Torbjörn Sundh.
En ambulans stryker plötsligt tätt förbi byggstaketet, rivarna jobbar på det som tidigare var ambulansinfarten och akutmottagningen ligger ett stenkast ifrån de arbetande maskinerna.
Det gäller att göra jobbet utan att vara i vägen för dessa livsviktiga verksamheter.
– Det blir många moment eftersom vi river så nära akutmottagningen, det är alltid mycket folk och rörelse, säger Torbjörn Sundh.
Upp emot 100 ambulanspassager per dygn ska förbi.
– Vi har sektionerat upp jobbet och tar en bit i taget så att vi kan leda både bilar och folk, vi har flyttat en del vägar och pysslat hela tiden, säger Torbjörn Sundh.
När ett visst parti är uppgrävt måste det alltså återfyllas direkt och om en väg grävs av måste en ny byggas upp på ett annat ställe – innan den gamla ambulansinfarten revs fanns till exempel en ny på plats.
– Utryckningsfordonen måste alltid ha fri väg, säger Torbjörn Sundh.
– Det blir mycket extraarbete även om det rent rivningstekniskt är precis som vi tänkt oss, säger Peter Johansson.
De initiala förseningarna har gjort att tidspressen har ökat.
– Vi har kört på som vanligt fram till jul men nu ska vi nog forcera arbetet så att vi får ner huset snabbt, säger Torbjörn Sundh.
Han räknar med att det sista huset ska vara helt nere om en knapp månad, det som återstår sedan är en del bergsprängning och fortsatt schaktning.
– Det lär vi vara klara med i slutet av februari, säger Torbjörn Sundh.
Torbjörn Sundh Entreprenad är dock redan igång med fas två i projektet – att schakta för grundläggningen inför den kommande psykiatribyggnaden.
Mikael Hägglund är djupt involverad i det uppdraget, han sitter bakom spakarna i en Caterpillar 349 och fyller tålmodigt lastbil efter lastbil med jord. Han har redan skapat en rejäl grop men det finns mycket kvar att göra.
– Vi ska ner tre meter till, totalt blir det 60 000- 70 000 kubikmeter jordschakt, säger Torbjörn Sundh.
Ytterligare ett par grävmaskiner jobbar på vid lasarettet, Stefan Eriksson slår tjäle med en Volvo EC 300 och Tommy Westerlund, i en Volvo EC220, utför detaljschakter för delar av grundläggningen.
En Volvo L60 H hjullastare går som servicemaskin, vid spakarna sitter Peter Persson.
Det mesta av rivningsmaterialet återvinns. Teglet efterkrossas för att sedan kunna användas som förstärkningsmaterial i andra projekt. Även betongen återanvänds, den befrias från armering och krossas. Torbjörn Sundh räknar med närmare 30 000 ton tegel och betong och 3 000 – 4 000 fasta kubikmeter berg i projektet.
– Berget kör vi till täkten och krossar, kommenterar han.
Lastbilarna står på rad för att fyllas, en vanlig dag är det 9-10 ekipage som växlar mellan rivningsmassor och jordschakter.
– Vi använder samma resurser för utlastning – när vi kör fast på schakten får de köra betong och tegel, när vi skapat nya ytor för rivningen kan de fortsätta med schakttransporterna, förklarar Torbjörn Sundh.
Han räknar med att det tyngsta artilleriet ska kunna dra sig tillbaka lagom till sommaren, schaktningarna för grundläggningen kommer dock att pågå ett bra tag till.
– Totalt blir det nog ungefär ett års arbete.
———————————————————————————————
Entreprenadbranschens egen tidning!
Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube!
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.