De hinder som etablerats för att försvåra lånefinansiering vid bostadsköp får skulden för att en tredjedel av bostadsmarknaden utplånats på två år. Foto: Ryno Quantz

2019 påbörjas 42 500 bostäder – 21 500 färre än under konjunkturtoppen 2017. Det är en oroväckande utveckling som förutspås av bransch- och arbetsgivareorganisationen Sveriges Byggindustrier i en färsk konjunkturprognos. Detta i synnerhet som Boverket räknar med att vi behöver ett tillskott på 93 000 bostäder per år under perioden 2018-2020 för att täcka det omedelbara behovet.

– Vi har varnat för det här. Bolånetak och skärpta amorteringskrav har kraftigt begränsat andelen hushåll som kan finansiera en bostad. En tredjedel av marknaden för nyproduktion har försvunnit på två år. Det sjunkande bostadsbyggandet kommer att få spridningseffekter i övriga ekonomin, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier, som också varnar för att den dysfunktionella bostadsmarknaden slår hårdast mot hushåll med svag ekonomi i starka arbetsmarknadsregioner.

– Unga vuxna trycks ut på den osäkra andrahandsmarknaden och tvingas hyra för 10 000 kronor per månad eftersom man inte får lån till en bostadsrätt som skulle kosta 8 000 kronor i månaden. Då blir det också svårt att spara ihop till kontantinsatsen, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

– Statens goda ekonomi får inte skymma behovet av breda strukturreformer inom bostads- och skattepolitiken. Sverige har snart elva miljoner invånare. Behovet av fler bostäder är fortsatt stort, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Enligt Sveriges Byggindustrier minskade antalet påbörjade nya bostäder med 16 procent under årets sex första månader jämfört med samma period föregående år. Framför allt har nedgången drabbat flerbostadshus och då främst i Stockholm där priserna är som högst och där de hinder som satts upp för hushållens möjligheter att lånefinansiera sina bostäder drabbar hårdast.

Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare är mycket bekymrad över utvecklingen och instämmer i kritiken.

- Det ligger i farans riktning att åtgärder som minskar möjligheten att köpa bostad också leder till att det byggs mindre. Vi menar att det skärpta amorteringskravet är ett felbeslut som hade kunnat undvikas om man utrett det redan befintliga amorteringskravet.

- Bolånetaket och amorteringskraven gör att exempelvis många unga nekas att köpa en bostad och därmed får svårare att komma in på bostadsmarknaden. Det är en allvarlig situation som tydligt visar på behovet av en bred bostadspolitisk uppgörelse som ökar rörligheten och säkerställer höga men hållbara byggnivåer, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Ett tydligt tecken på att nedgången kommer att hålla i sig är att byggloven blir allt färre. Under årets åtta första månader minskade antalet beviljade bygglov för nya bostäder  med en fjärdedel jämfört med samma period 2017. Totalt beviljades bygglov för 36 000 bostäder fördelade på drygt 28 000 i flerbostadshus och nära 8 000 i små- och fritidshus.

Enligt prognosen kommer de sammanlagda investeringarna i bostäder att minska med två procent i år och falla ytterligare nio procent under 2019.