Dubbdäcksforskare står på sig
– Vi har studerat positiv och negativ påverkan på mänsklig hälsa kopplat till användningen av dubbdäck ur ett livscykelperspektiv. Resultaten visar tydligt att den negativa påverkan väger över, hävdar de tre Chalmersforskarna Anna Furberg, Sverker Molander och Rickard Arvidsson.
De tre forskarna har i sin forskning kommit fram till att dubbdäck tar fler liv än de räddar – en slutsats som skapat en livlig debatt. Läs mer här och här.
Framför allt har den finska däcktillverkaren Nokian Tyres ifrågasatt forskningsresultatet med argument som forskarna anser inte hålla vid en närmare granskning.
Nokian Tyres har bland annat ifrågasatt uppgiften att de partiklar som slits upp vid användningen av dubbdäck har så stor negativ verkan som forskarna anser. Den viktigaste anledningen är, enligt däcktillverkaren, att de partiklar som dubbarna river upp är så stora att de inte har så stor negativ inverkan på människokroppen.
I en kommentar menar forskarna att däcktillverkaren väljer att inte kännas vid att dubbarna sliter upp även mindre partiklar, något som får stöd av tidigare oberoende forskning.
– Det är dessa partiklar, i storleken PM2.5-PM10, som vi har räknat på, vilka är sammankopplade med olika hälsoproblem såsom hjärt- och lungsjukdomar. Vidare har vi endast inkluderat partiklar från slitage under vinterhalvåret då dubbdäck faktiskt används. Alla utsätts inte alltid för detta slitage, varför ett genomsnittligt upptag av partiklar upp till tio mikrometer för den europeiska befolkningen (Goedkoop et al, 2013) använts i studien.
Forskarna betonar också att de i sin analys räknat in den positiva effekt som skapas i och med att dubbarna gör vägbanan mer sträv och därmed hjälper till att förbättra greppet även för odubbade däck. Forskarna ställer sig också tveksamma till däcktillverkarens uppfattning att ökad användning av dubbdäck leder till ökad sandning.
Forskarnas slutsats om partiklarnas negativa inverkan kvarstår – även uppfattningen att de partiklar som slits upp av dubbarna står för mellan 67 och 77 procent av de negativa effekterna.
– För Sverige innebär det – om vi räknar högt – 770 räddade levnadsår, tack vare dubbarna, och cirka dubbelt så många förlorade levnadsår enbart på grund av partikelslitaget. Om vi räknar lågt – 60 räddade levnadsår i Sverige – kan de negativa hälsoeffekterna av partikelslitage vara omkring sju gånger så stora som de positiva effekterna.
Forskarna viker möjligen något från uppfattningen att 23-33 procent av den negativa hälsoeffekten uppstår vid produktionen, så gott som uteslutande utanför Skandinavien. Framför allt handlar det om den kobolt som används på dubbens hårdmetallstift i en mängd som uppskattas till cirka fem gram per däck.
Enligt Nokian Tyres består ungefär 95 procent av den kobolt som används i dubbarna från återvunnen hårdmetall, en kunskap som forskarna inte tidigare tagit del av.
– I våra beräkningar har vi utgått från en återvinning på 10-14 procent av hårdmetall baserat på den genomsnittliga globala återvinningen för volfram, som är huvudbeståndsdelen i hårdmetall. Om däckindustrin har en högre återvinningsgrad är detta glädjande.
Att forskarna i sina beräkningar valt att utgå från att all bruten kobolt kommer från Kongo-Kinshasa förklaras med landets dominerande ställning på området. Här håller forskarna med om att om beräkningarna i stället baseras på att hälften av den kobolt som bryts kommer från Kongo-Kinshasa och resten från länder där säkerhets- och hälsodata från gruvindustrin kan representeras av den i USA – så minskar den totala negativa hälsopåverkan kopplat till användningen av dubbdäck med 4-10 procent.
Forskarna betonar också ytterligare en tungt vägande effekt av den kobolt som används i dubbarna.
– Vi måste förstå att det inom många stora användningsområden finns hög potential för att utnyttja koboltmaterialet om och om igen. Dock inte i fallet dubbdäck . Vid förslitning av dubbarna sprids det mesta av hårdmetallen ut i miljön och är förlorat ur det kretslopp som vi människor kan utnyttja – i princip spridd för alltid.