2017 påbörjades byggandet av runt 65 000 bostäder i Sverige. Det betyder en tredubbling av antalet under en femårsperiod. Det tråkiga är att nivån, som måste beskrivas som förhållandevis hög, ändå inte når upp till de nästan 67 000 som Boverket anser behöver byggas i genomsnitt varje år fram till år 2025 för att komma till rätta med den gigantiska bostadsbristen. För att klara den mest akuta krisen anser Boverket till och med att nivån fram till år 2020 borde vara 93 000 påbörjade bostäder varje år. Prognosen pekar tyvärr på nivån 46 000 under 2020.

Med hjälp av skärpta kreditrestriktioner och amorteringskrav har den föregående regeringen lyckats minska efterfrågan på bostäder samtidigt som behoven blir allt större för varje dag. År 2025 lär Sveriges befolkning passera elva miljoner, varav en stor del kommer att få ofattbart stora svårigheter att hitta tak över huvudet med dagens byggtakt.

En absolut grundförutsättning för att uppnå en fungerande bostadssituation är att stoppa den lynnighet och de allt för ofta ogenomtänkta och hastiga beslut som skapar en förödande ryckighet i bostadsbyggandet. Det som krävs är en samsyn bland politiker oavsett partifärg som stabiliserar marknaden och tillåter långsiktig planering bland såväl boende som bostadsbyggare.

Hur nu det ska gå till… ?

Det har varit ett minst sagt fascinerande efterspel till det val som förvandlat en hel nation till ett enda stort frågetecken. Att valet skulle sluta med en minst sagt prekär parlamentär situation var i och för sig väntat, likaså att det inte skulle finnas några färdiga lösningar. Det mest fantastiska är ändå att åtta riksdagspartier av olika skäl beskriver sig som ”vinnare” i en situation där praktiskt taget en hel nation står som förlorare. Det enda som kan rädda situationen är att de folkvalda kan göra sig av med sina stora bestånd av ”heliga kor” och agera för landets bästa utan att låta inskränkt partipolitik styra handlandet.

Bostadsbyggandet är en av de frågor som det borde vara väldigt enkelt att enas kring – infrastruktur en annan. Fungerar stadsbyggnad och kommunikation får man på köpet bättre förutsättningar att lösa såväl migration som vård, skola och omsorg.

Förhoppningsvis kan valresultatet leda till att pajkastningen upphör och ersätts av en jakt på lösningar. Allt annat vore en katastrof.

Artikeln är en del av vårt tema om Ledare.