Varje år går flera tusen ton byggmaterial till deponi, trots att det är i gott skick. Det får konsekvenser på en mängd olika sätt: det innebär slöseri med ändliga resurser, det skapar onödig miljöbelastning vid såväl transporter som vid tillverkning av nytt material. Det skapar också onödiga kostnader både vid hantering och för deponering.

Stora delar av det material som slängs kan återanvändas eller återvinnas – det gäller oavsett om det handlar om rivningsmassor från stomkonstruktioner eller om det rör sig om inredningsdetaljer som innerväggar, dörr- och kanske fönsterpartier, undertak, våtrumsporslin, beslag och mycket annat.

Uppfinningsrikedomen är dock stor och förslagen om hur material av olika slag kan återanvändas eller återvinnas blir allt fler. Den svenska myllan har visat sig ha väldigt bra grogrund för den typen av verksamhet och allt fler företag växer upp med återvinning som primär affärsidé.

Dagens stora satsningar på infrastruktur erbujder en blandad flora av både utmaningar och möjligheter för moderna återvinnare. Dels handlar det om miljontals ton massor som kan tas om hand i samband med bland annat tunneldrivning, men också om att projekten i sig kan svälja åtskilliga mängder av de volymer som skapas.

I veckans utgåva av Leveranstidningen Entreprenad har vi tittat närmare på hur branschen, delvis i samarbete med utbildningssäten och forskningsinstitut, jobbar för att hitta avsättning för såväl bergmassor, som rivningsmaterial och gammal beläggning på våra vägar och gator.

Det är en fascinerande läsning som visar mycket av den kreativitet och entreprenörsanda som finns i branschen. Det är inte bara vid inköp och användning av maskiner som omtanken om miljön vuxit sig starkare. Samma inställning blir också allt mer märkbar i form av ambitionen att begränsa uttaget av ändliga resurser.

Entreprenadbranschen får ta en hel del stryk då den genererar en stor del av den miljöbelastning som belastar vår planet, men den får sällan den erkänsla den är värd för ambitionen att hålla miljöbelastningen på lägsta möjliga nivå.

Artikeln är en del av vårt tema om Ledare.