Metallfyndigheter är ändliga och därför kan, och bör, metaller återvinnas många gånger. I dag är det dock inte helt lätt för konsumenten att göra ett aktivt hållbarhetsval. Anledningen är bland annat att en metallprodukt ofta består av både primärt och sekundärt material, vilket försvårar arbetet med att klarlägga var och hur metallen är tillverkad.

Det är en anledning till att den svenska gruvnäringen länge efterlyst ett system för att kunderna själva ska kunna ta ställning till sina produkters hållbarhetsnivå.

Litium, kobolt och koppar är bara några av de metaller som används flitigt i ett modernt samhälle. Därför har nu gruvindustrins branschorganisation Svemin, forskningsinstitutet Rise, Luleå tekniska universitet, Boliden och LKAB beslutat att med gemensamma krafter undersöka och utveckla ett spårbarhetssystem som tar digitala lösningar till hjälp för att avgöra metallers ursprung.

Startskottet för projektet gick i början av maj och inledningsvis står koppar i centrum för intresset – en metall som utvinns i Sverige och dessutom är en viktig exportråvara.

– Den hållbara utvinning vi har i Sverige i dag skulle kunna vara en ännu större konkurrensfaktor på marknaden. Med en utvecklad metod att visa på spårbarheten kommer varumärket ”Made in Sweden” att stärkas, säger Per Ahl, vd för gruvindustrins branschorganisation Svemin.

En väsentlig utgångspunkt är att fakta och transaktioner inte ska kunna manipuleras i värdekedjan. Dit hoppas man nå med hjälp av så kallad blockkedjeteknologi som framför allt används inom finansindustrin som en förväntat väsentlig del i framtida betalningssystem.

En blockkedja kan beskrivas som en decentraliserad databas där allt som någonsin skett i databasen sparas permanent, som tar hänsyn till det förflutna och som är tillgänglig för vem som helst. Uppbyggnaden i block ska dessutom ha det goda med sig att det i praktiken blir omöjligt att manipulera den lagrade informationen.

– Genom spårbarhet kan gruvbolagen för första gången konkurrera med faktorer som hållbarhet. Det sätter press på den globala gruvindustrin. Samtidigt gynnas svensk gruvnäring, som redan arbetar aktivt för en hållbar utvinning, säger Rises projektledare Frida Höjvall.

Finansieringen görs genom Strim, ett strategiskt innovationsprogram för svensk gruv- och metallutvinnande industri som är en del av Vinnovas, Energimyndighetens och Formas satsning på strategiska innovationsområden (SIP).

– Det här är ett viktigt projekt som ligger helt i linje med SIP Strims vision att skapa en ännu mer hållbar gruvnäring genom innovation. Projektet bidrar till att svensk gruvindustri blir en ännu större förebild för social, ekonomisk och miljömässigt hållbar gruvdrift, säger Anna Utsi, programchef för SIP Strim.