Bökigt för Bellmans vid Slussen
Av 
Stockholm. En grå decemberdag letar sig Leveranstidningen Entreprenad till Slussen, ett av Stockholms mest välkända landmärken och ett byggnadsverk som tjänat troget i decennier.
Numera vilar den gamla kolossen dock på allt mer ostadig grund, med över 80 år på nacken har pelare börjat vittra och armeringen rostar. Den hårt belastade betongbjässen är kort sagt stadd i visst förfall.
– Man blir lite orolig när man ser hur illa det är, säger Sören Tjärnås, arbetsledare och säljare på Bellmans Åkeri och Entreprenad.
Den gamla trafikplatsen ska därför byggas om, ett jätteprojekt som involverar ett stort antal företag – däribland Bellmans Åkeri & Entreprenad som jobbar på flera fronter.
Ett rent transportuppdrag innebär att frakta bort betongen från en av Skanskas entreprenader och varje dag avgår 10-15 av Bellmans karaktäristiskt stripade lastbilar från Slussen.
En bit bort har företaget en mer maskinkrävande uppgift.
–Det är ett stort och ganska krångligt jobb, konstaterar Sören Tjärnås.
Krångligt var ordet, bakom dubbla grindar hittar vi Bellmans maskiner inklämda mellan Saltsjön och Stadsgårdsleden. De har kilat in sig här för att bygga en provisorisk vändplan för bussar, en yta som ska fungera fram till 2025 då det ordinarie bussgaraget ska vara framsprängt och klart i Katarinaberget.
Bellmans är inte ensamma på den trånga arbetsplatsen, arbetslagen går omlott på det begränsade utrymmet, i ett hörn håller dykarna till, mätkonsulterna ställer upp sina instrument lite här och där och Bellmans ska riva och schakta samtidigt som pålningsarbetet påbörjats.
– Det springer folk runt maskinerna hela tiden, det är mycket ont om plats och förarna måste vara alerta, kommenterar Sören Tjärnås.
Beställaren JM Entreprenad är väl medveten om svårigheterna.
– Det svåra är att det är så små ytor, vi har ett mycket begränsat arbetsområde, säger JM:s platschef Johan Karlsson.
– Vi måste dessutom lägga om trafiken för att få tillgång till ytorna, samtidigt måste trafiken på Stadsgårdsleden fungera, ett antal filer måste alltid vara öppna så att det går att ta sig till och från Slussen.
Projektet har dessutom bjudit på en del överraskningar.
– Kajen visste vi hur den var, sedan fanns det en kaj från 1800-talet också, en kaj som vi inte riktigt visste var den låg och vad den innehöll, säger Johan Karlsson.
Det visade sig att den äldre kajen bland annat bestod av ett gammalt erosionsskydd bestående av stockar, stenar och lera.
– Så fort man satt skopan i backen har det blivit nya överraskningar, det har blivit många snabba beslut och vi har fått styra om arbetet flera gånger, konstaterar Johan Karlsson.
Arbetet inleddes därför lite trevande, men med tiden har JM rätat ut alla frågetecken, fastslår han.
– Vi har haft mycket förändringar i projektet och vi har varit tvungna att forcera vissa delar, det är ingen ”lätt” arbetsplats men trots att vi fått kasta om planen 4-5 gånger har det aldrig kommit upp problem som vi inte kunnat lösa.
För att minska riskerna och underlätta arbetet har JM Entreprenad till exempel hägnat in hela arbetsplatsen och vakter slussar in de som är behöriga.
– Det måste vara stängt, annars är risken stor att vi får in till exempel cyklister, säger Sören Tjärnås, som berömmer sin beställares sätt att hantera den komplicerade situationen.
– De har bra folk på plats och en superbra platschef som är enkel att prata med, det funkar klockrent.
Bellmans började sitt arbete här för ett år sedan. Just denna mulna vinterdag har företaget tre maskiner på plats: två bandburna Volvomaskiner på 35-40 ton och en Liebherr hjulgrävare på 15-20 ton.
De tre har fått en smal remsa att jobba på – mellan den hårt trafikerade leden och Saltsjön.
– Det gäller att vi har vaket folk i maskinerna, och det har vi – rutinerade maskinförare som vet hur man gör, säger Sören Tjärnås.
En av de alerta förarna heter Mats Ornsäter, när Leveranstidningen Entreprenad knackar på i hytten håller han som bäst på att återfylla en av de uppgrävda groparna.
– Jag skulle egentligen knacka ner den gamla kajen men det fick vänta.
Maskinerna har fått tränga ihop sig på kajen och varje rörelse kräver eftertanke.
– När jag kom hit fick jag börja med att städa upp lite, annars gick det inte ens att vrida maskinen, säger Mats Ornsäter.
En annan rutinerad grävarräv sitter i Liebherrhjularen – Leif Norén.
– Jag går som servicemaskin, det blir lite av varje, mindre schakter, lyfta fram grejer och lägga ledningar.
Den tredje maskinen är betydligt större, 35 ton tung står en Volvo långgrävare med ett 21 meter långt aggregat utsträckt på den smala kajen.
– Vi behöver en långgrävare för att nå ner till djupet, säger Sören Tjärnås.
För tillfället är det Tobbe Lindström som spakar långgrävaren.
– Det är nya direktiv varje dag, och i dag är det här min maskin, ler han.
Han och långgrävaren ägnar denna plaskblöta vinterdag åt att gräva ur en vattenfylld spontgrop.
Vattnet är mörkt och på ytan flyter överraskande mycket träflis. Det visar sig att trät är spår av den där äldre kajen – Slussens historia slevas upp, skopa för skopa.
– Jag har fått upp femmeterspålar ibland, säger Tobbe Lindström.
Pålarna är i förvånansvärt gott skick.
– De går sönder när jag bryter isär dem men tar man en kniv och skrapar lite ser man att det finns friskt virke.
Han ska 4,5 meter ner i gropen, till sin hjälp har han GPS och ett maskinstyrningssystem från Novatron/Moba.
– Det är ganska enkelt, jag ser direkt när jag ligger rätt.
Under det gångna året har Bellmans hunnit med en hel del.
– Vi började med att muddra i fem veckor, säger Sören Tjärnås.
Muddringen omfattade ett par hundra meter längs kajkanten.
Alla fartyg som lagt till vid kajen under årens lopp har lämnat spår efter sig och de förorenade muddermassorna körs till Högbytippen i Upplands Bro.
– Vi tar en rätt rejäl omväg för att slippa köra igenom stan, kommenterar Sören Tjärnås.
När muddringen var avklarad började Bellmans knacka bort den gamla kajen, ett arbete som fortfarande pågår.
Parallellt schaktas den smala kajremsan ur, även schaktmassorna anses förorenade och körs på deponi.
– Det är massor som man inte vågar påla i, vi schaktar ur och fyller på med rena massor, säger Sören Tjärnås.
Alla transporter sker med företagets egna lastbilar, 2-8 om dagen är utlejda till projektet.
Sören Tjärnås konstaterar att rivningsarbetet börjar närma sig slutet, resten tuffar på även om arbetet vid arbetet vid Stadsgårdsleden tar betydligt längre tid än det hade gjort på friare ytor med mer historielösa massor.
– Det är som det är, vi anpassar oss efter trafiken och det är ingen mening att stressa, det gäller att vara kall!
Då har kanske trafikanterna, både de på två och de med fyra hjul, svårare att hålla huvudet kallt.
– De ligger ofta på tutan, de är arga men de ser ju inte vad vi håller på med, de ser bara att vi står i vägen, säger Sören Tjärnås med ett leende.
– Det är bara att slå dövörat till när man blir utskälld och fortsätta jobba!
———————————————————————————————
Entreprenadbranschens egen tidning!
Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube!
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.