23948sdkhjf

Kompetensbrist hot mot framtiden

Ett snabbt växande Sverige med en allt större ansamling av människor i tätorterna ställer stora krav på kommunikation. På Stora Infradagen var det märkbart att nyckelordet för att klara de kommande utmaningarna i infrastrukturen är kompetensförsörjning.

I den nya transportplanen fram till 2029 ska vi investera 700 miljarder kronor i vägar, järnväg, riksvägnät och mindre vägar. Det motsvarar ungefär 235 000 årsarbeten. Samtidigt har vi 100 000 jobb som inte kan besättas eftersom det saknas logistiker, ingenjörer, maskinförare och hantverkare. Därför är utbildningssatsningarna viktiga, sade infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Över hela Sverige är ropen efter fungerande infrastruktur både omfattande och högljudda. Åratal av eftersatt underhåll av såväl väg- som järnvägsnät och bristande nyinvesteringar gör systemen känsliga och störningarna är många och ibland långvariga.

Samtidigt pågår en utbyggnad av exempelvis bredband som ännu inte nått fram till stora delar av landet. I många år har bristen på pengar varit påtaglig, i dag är bristen på kompetent arbetskraft väl så stor samtidigt som kraven också skärps på utveckling av såväl utrustning som metoder.

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg slog an tonen för dagen när han inledningsvis konstaterade att kompetensförsörjning vuxit fram till det största hindret för en fungerande infrastruktur. Samtidigt underströk han betydelsen av fler exempel på nytänkanden i infrastrukturbyggandet.

När hela världen letar efter hållbara lösningar sitter vi i Sverige redan med många svar. Vi möter inte längre enbart låglönekonkurrens utan en växande kompetens. Ska vi fortsätta att vara världsledande på området kan vi inte fortsätta med att enbart prata pris, vi måste använda större inslag av funktionsupphandling. Det behövs för att locka fram de bästa och mest innovativa lösningarna, sade Mikael Damberg.

Områden som transporter, smarta städer, life science, bioekonomi, en uppkopplad industri och nya material talar för oss. Här kan vi bidra globalt, sade Mikael Damberg.

Den stora utmaningen ligger dock i utbildningssystemet. Framför allt måste den stora satsningen göras i grundskolan, men sträcka sig hela vägen upp till yrkesutbildningarna. Och där behövs hjälp av branschen.

Det går inte att tro att vi kan bygga en bra yrkesskola utan branschmedverkan. Kommun och stat kan inte veta hur verkligheten kommer att se ut på just ert område i framtiden, eller vilka behov som finns. Den kunskapen finns hos er. Vi ska ta vårt ansvar för finansieringen av utbildningar, men det är ni själva som vet vilken kompetens som kommer att efterfrågas. Här tycker jag att Maskinentreprenörerna leder utvecklingen genom att konsekvent arbeta med utbildning och skolor i hela landet. Jag önskar verkligen att fler branscher kunde följa det exemplet. Även arbetsförmedlingen måste vara med på ett hörn, bland annat för att det också är viktigt med den lokala anpassningen, sade Mikael Damberg.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063