Skärpta kreditkrav skapar klyftor i samhället
De skärpta kreditrestriktionerna skapar stora klyftor i det svenska samhället, enligt en färsk marknadsrapport där Veidekke konstaterar att bolånetak, amorteringskrav, skuldkvotstak och bankernas tuffa ”kvar-att-leva-på-kalkyler” har sänkt bostadspriserna till förmån för dem som har mycket eget kapital och höga inkomster.
Bostadsbyggandet i Sverige sjunker och det från en nivå som redan från början är långt under de cirka 80 000 bostäder per år som, enligt Boverket, krävs de närmaste åren för att täcka såväl dagens underskott som en anpassning till den förväntade befolkningsökningen.
Redan i höstas var det tydligt att bostadspriserna, främst i storstadsregionerna, var på nedgång. Enligt en färsk marknadsrappport, som nu presenteras av Veidekke, beror nedgången framför allt på att det blivit betydligt svårare för bostadsköparna att få krediter. Dessutom kan även utbudet spela viss roll på lokala marknader.
– Priserna föll mest i marknader med höga priser och skulder, oavsett storleken på utbudet av nya bostäder. Det är uppenbart att bankernas lägre skuldkvotstak och högre kalkylräntor, som infördes våren 2017, tillsammans med de nya amorteringskraven slår hårdast i marknader där priserna är högst, säger Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke.
Rapporten slår fast att det verkligen är kreditrestriktionerna som dragit ner bostadsbyggandet. Enligt den kartläggning som presenteras i rapporten sjönk de publika bostadsutvecklarnas försäljning med 15-30 procent under andra halvan av 2017 jämfört med samma period föregående år. Eftersom trenden fortsatt även i år är Veidekkes analys att det totala bostadsbyggandet kommer att minska med 25-30 procent de närmaste två till tre åren.
– Kreditrestriktionerna gör att hushållens ekonomiska förutsättningar att efterfråga den bostad de behöver minskar. Med minskad efterfrågan faller bostadsbyggandet och de som drabbas allra hårdast är hushåll med lägre inkomster och som saknar kapital. Nyproducerade hyresrätter ger ännu högre boendekostnader och är därmed inget reellt alternativ för ekonomiskt svaga, påpekar Lennart Weiss.
Redan tidigare har Stockholms Handelskammare konstaterat att de skärpta kreditrestriktionerna varit förödande för Stockholms bostadsmarknad. Läs mer här.