Byggbranschen skriker efter arbetskraft med rätt kompetens. Då riktas förstås blickarna mot nyanlända och kvinnor, två grupper som mest lyser med sin frånvaro i byggsammanhang. Orsakerna är flera, och inte minst vad gäller nyanlända också högst kontroversiella. Så sent som i höstas konstaterade LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson att hans medlemmars sympatier med Sverigedemokraterna ökade. Byggnads tydliggjorde sin inställning redan 2004-2005 då man tvingade ett lettiskt byggföretag att lämna ett jobb i Vaxholm ackompanjerat av ropen ”Go home, go home”.

Därför är det inte så konstigt att bostadsministern väljer att undvika spåret nyanlända och i stället föra fram ambitionen att minst var fjärde som anställs i bygg- och anläggningsbranschen senast år 2030 ska vara kvinna.

Ambitionen är bra, vägen fram allt annat än enkel. Bostadsministern hänvisar bland annat till vittnesmål som visar att kvinnor i branschen fortfarande möter trakasserier, övergrepp, machokultur och destruktiva maktstrukturer. Och då pratar vi 2018.

Men vi pratar också om en kultur som är djupt rotad i byggbranschen sedan decennier tillbaka. Så länge det dominerande fackförbundet försöker rekrytera nya medlemmar under parollen ”Fack You”, försöker leva upp till det egna epitetet ”världens starkaste fackförening” och bygger hela sin verksamhet på att skapa konflikter mellan företagen och deras anställda för att inte tala om mellan företagen och deras uppdragsgivare lär machokulturen leva vidare.

Tomma ord är inte tillräckligt för att locka kvinnor till branschen. Oavsett vilka åtgärder som föreslås blir det främst ett spel för galleriet så länge dagens ackordssystem, som lägger grunden till mycket av det onda, finns kvar. Ackordssystemet skapar konflikter på alla nivåer samtidigt som det ger incitament till ökat risktagande, ergonomiskt felaktiga arbetsställningar och i största allmänhet onödigt tuffa belastningar för kroppen och därmed ökad risk för allt för tidig utslagning.

Kollektivavtal är i grunden en bra lösning, men ackordslönesystemet är en dinosaurie som inte hör hemma i ett samhälle som bygger på samarbete och jämställdhet.

Artikeln är en del av vårt tema om Ledare.