Så ska Lidköping ordna effektivare avfallsförbränning
"Det gynnar förstås både fjärrvärme- och gjuteribranschen"
Bild: Lidköping kommun
Bäddmaterial i form av sand behövs för att sprida ut värmen och effektivisera förbränningen av avfall och biomassa i vissa panntyper. Sanden fungerar ungefär som heta stenar i en eldstad, där luften som reglerar förbränningen blåses in underifrån genom sandbädden.
Enbart Lidköping Energi förbrukar varje år omkring 2000 ton ny natursand i sina pannor. Samtidigt lägger gjuteribranschen årligen cirka 70 000 ton slagg på hög, även om en stor del också används som fyllnadsmaterial. I tillverkningsprocessen används sanden för att göra formar eller kärnor vid gjutning av olika stålgods. Merparten av den nya sanden återanvänds flera gånger, men den årliga resten är ändå stor.
– Det gynnar förstås både fjärrvärme- och gjuteribranschen om vi kan ta tillvara på ytterligare en restprodukt som annars inte kommer till nytta, påpekar Lidköping Energis projektledare Bengt-Olof Andersson i pressmeddelandet.
Restprodukten från gjutformarna innehåller dessutom järn som ger bäddmaterialet syrebärande egenskaper. Det får i sin tur en positiv effekt på förbränningen i värmepannorna.
– Genom den här typen av branschöverskridande samarbeten kan vi nu utveckla en ännu mer effektiv och hållbar förbränningsprocess, både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Vi kan minska våra inköp av ny natursand och förbättra förbränningen i våra pannor, samtidigt som gjuteribranschen minskar kostnaderna för deponi, säger Bengt-Olof Andersson.
Lidköping Energi har tillfrågats om att ingå i forskningsprojektet tack vare sin långa erfarenhet inom avfallsförbränning. Ett storskaligt test med gjuterisand som bäddmaterial planeras under hösten 2018, tillsammans med Chalmers och Research Institutes of Sweden (Rise). Det är ett oberoende statligt forskningsinstitut med uppdrag att bland annat bidra till en hållbar samhällsutveckling.