Lag om entreprenörsansvar möts med ris – och lite ros
– Nu lägger vi fram en ny kraftfull lagstiftning för att rensa upp på svenska byggen, säger statsminister Stefan Löfven.
Och att det blir en utrensning, därom råder stor enighet. Däremot befarar branschföreträdare att regeringens förslag om att ett entreprenadföretag högre upp i entreprenörskedjan ska stå för de löneskulder som en underentreprenör väljer att inte betala kommer att slå hårdast mot seriösa företag. Statsministerns uppfattning om att det är ”buset” som kommer att försvinna möts med mycket stor skepsis.
Dessutom är förståelsen liten för en lag som om den flyttades till restaurangmiljö skulle betyda att en springnota helt enkelt placeras på bordsgrannens nota i stället.
Regeringen försvarar sitt ställningstagande med att ett viktigt ändamål med lagen är att den ska leda till en självsanering bland entreprenörerna. Förhoppningen är att entreprenörer i varje led av kedjan ska genomföra noggrannare kontroller av underentreprenörer innan de släpps in på byggarbetsplatsen.
– Tanken med lagen är hedervärd men faktum är att det snarare leder till en utgallring av mindre företag. Huvudentreprenörerna kommer med största sannolikhet att köra på de gamla trogna leverantörerna som kan visa upp den allra bästa kreditvärdigheten. Möjligheterna för nya uppstickare blir små. Förslaget leder i förlängningen till att de minsta företagen riskerar att slås ut, det blir sämre kvalitet samt att byggandet fördyras, säger Ola Månsson, vd för Installatörsföretagen.
– Ännu värre är att det drabbar de seriösa företagare som får stå för kostnaderna när oseriösa aktörer får möjlighet att köra springnota. De anställda och deras löner är varje företags enskilda arbetsgivaransvar. En seriös entreprenör tar sitt ansvar. Lagstiftaren har sökt en lösning på ett problem som inte finns. Varför ska den som sköter sig betala för dem som inte gör det? Risken är stor att vi får en massa regler som i slutändan gör det svårare att driva företag samtidigt som det ökar kostnader som på intet sätt bidrar till billigare bostäder, betonar Ola Månsson.
Stöd för uppfattningen att problemet egentligen inte finns hittas bland annat i bransch- och arbetsgivareorganisationen Sveriges Byggindustrier som årligen hanterar runt 1 800 centrala och lokala tvisteförhandlingar. Där konstateras exempelvis att ingen tvist under de senaste decennierna rört missbruk eller bedrägerier gällande löneutbetalningar.
Sveriges Byggindustrier sågade redan i remissvaret i höstas lagförslaget i sin helhet. En anledning är att den nya lagen, enligt Sveriges Byggindustrier, hotar svensk företagsamhet och nyföretagande. En annan att betungande ny administration kommer att fördyra byggproduktionen.
Framför allt befarar dock organisationen att den nya lagen rubbar ansvarsfördelningen, gynnar oseriöst företagande och riskerar att snedvrida konkurrensen.
Lagen om entreprenörsansvar är ett försök att anpassa svensk lag till ett EU-direktiv som syftar till att skydda utstationerade arbetstagare. Lagförslaget har dock en omfattning som, enligt Sveriges Byggindustrier, berör cirka 100 000 företag och sammantaget runt 350 000 personer.
Enligt Sveriges Byggindustrier kan den berörda målgruppen skyddas på ett på ett betydligt mindre ingripande sätt – till exempel med hjälp av en försäkringsmodell under statlig tillsyn och kontroll som både säkerställer kollektivavtalens ställning och vidmakthåller civil- och arbetsrättsliga principer. Vissa grundkrav ställs dock för att försäkringsskyddet ska gälla. Bland annat krävs att den utstationerade arbetstagaren anmäls till Arbetsmiljöverket eller Skatteverket, registrering till personalliggare och uppvisande av anställningsavtal, enligt gällande EU-regler.
Sveriges Byggindustrier betonar också att den föreslagna försäkringsmodellen ryms inom ramen för det aktuella EU-direktivet utan att få de negativa effekter som regeringens lagförslag får på såväl affärsliv som arbetsrätt.
Även Företagarna ser stora faror med förslaget.
– För mindre ägarledda företag i byggbranschen är förslaget förödande eftersom de ofta är både underentreprenörer och uppdragsgivare. Affärsrisken kommer att öka påtagligt när de måste förhålla sig till att eventuellt behöva betala andra företags lönekostnader om en underentreprenör inte betalar ut förfallen lön, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.
– Entreprenörsansvaret i nuvarande förslag innebär ett stort avsteg från den arbetsrättsliga principen om arbetsgivaransvar och undergräver ansvarsfördelningen på arbetsmarknaden. I värsta fall kan oseriösa aktörer leta kryphål i lagstiftningen för att helt enkelt låta bli att betala lön till sina anställda. En slags springnota i byggbranschen, säger Lise-Lotte Argulander.
Det finns dock även aktörer som stöttar regeringens förslag.
– Det nya lagförslaget är ett steg i rätt riktning. Vi behöver vidta åtgärder för att säkerställa ordning och reda, sund konkurrens och en säker arbetsmiljö. Annars kommer konkurrenskraften för seriösa bolag som väljer att följa lagar och förordningar att minska, vilket riskerar att driva hela byggsektorn i Sverige åt fel hål, säger Jimmy Bengtsson, vd för Veidekke Sverige.
Han hänvisar bland annat till erfarenheter från Norge där det infördes ett liknande huvudentreprenörsansvar för några år sedan. Trots farhågor inför lagändringen, menar han, att åtgärden visat sig bidra till ökad ordning och reda i branschen.
Veidekke ligger över huvud taget långt framme genom egenkontroller som redan är väl etablerade i den egna organisationen. Bland annat inleddes 2013 ett samarbete med facket kring leverantörsbedömning av samtliga underentreprenörer i första ledet. I praktiken innebär det att de fackliga förtroendevalda, med Byggnads mandat, samarbetar med företagets inköpsorganisation och säkerställer att underleverantörer uppfyller kraven för sunda villkor enligt den så kallade svenska modellen med kollektivavtal och försäkringar. Ytterligare granskning görs av inköpsavdelningen i samarbete med Bolagsverket och Skatteverket. Företaget samarbetar även med Stoppa Fusket, Fair play och Företagsgranskarna för att avslöja och avvisa oseriösa bolag.
Sedan 2016 tillåts inte mer än högst två led underentreprenörer på företagets arbetsplatser, något som bland annat gör det lättare att kontrollera vilka som befinner sig på byggarbetsplatserna och försvårar för oseriösa företag.