Gruvnäringen har varit en viktig komponent i uppbyggnaden av den svenska exporten. Branschen uppskattar antalet sysselsatta i Sverige till 20 000 plus lika många till i form av bland annat underleverantörer.

En stor del av dessa jobb finns i Norrbotten. Dessutom finns potential för ytterligare flera tusen årsarbeten om inte statliga myndigheter på olika sätt försvårar etableringen av nya gruvor samtidigt som krångliga tillståndsprocesser skapar oförutsägbarhet och stora risker för den som vill etablera en gruvverksamhet. Det hävdar i varje fall nio S-märkta politiker i Norrbotten som nu uppmanar regeringen att backa upp svensk gruvindustri med konkret handling.

Politikerna lyfter fram ett flertal exempel där myndigheter på olika sätt försvårat igångsättande och drift av verksamhet som skulle kunna bidra till ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling genom att skapa tusentals jobb i mer eller mindre utsatta delar av Norrbotten.

Exempelvis har länsstyrelsen avstyrkt Beowulf Minings ansökan om att få anlägga en gruva i Kallak utanför Jokkmokk. Det innebär att porten plötsligt slås igen framför ett företag som under lång tid har investerat stora belopp inför en förväntad igångsättning. Enligt de nio politikerna har landshövdingen i Norrbotten karakteriserat processen som ett ”Moment 22” där ansökan bollats runt mellan olika myndigheter i mer än fyra år. Kallak beskrivs som Europas största obrutna järnmalmsfyndighet och beslutet slår hårt mot Jokkmokk och regionen.

Ett annat exempel är Bolidens gruva i Laver som stoppades i november. I Pajala har en samlad politikerkår påtalat sin oro för att nya krav från Naturvårdsverket ska stoppa det planerade nyöppnandet av Kaunis Irons gruva i Kaunisvaara. Framför allt anas att starkt missnöje eftersom gruvan redan prövats av alla tänkbara myndigheter och fått alla tillstånd beviljade.

Prospektering och etablering av ny gruvverskamhet är högriskprojekt och den osäkerhet som skapas av motstridiga myndighetsbeslut som innebär att spelreglerna förändras under resans gång riskerar att skrämma bort såväl svenska som utländska investerare.

Samma bedömning gör statliga Tillväxtanalys som i en rapport konstaterar att just myndigheternas agerande leder till långdragna och oförutsägbara tillståndsprocesser som hämmar innovation och nyföretagande.

Mycket av kritiken mot gruvnäringen handlar om miljöfrågor, men politikerna betonar att de svenska gruvorna också ger stora miljövinster, inte minst i ett globalt perspektiv. En anledning är att övergången till ett fossilfritt samhälle och arbetet med att minska koldioxidutsläppen ökar behoven av metaller och mineraler, ett ökat behov av batterier är ett exempel. Samtidigt ökar kraven på industrin som åläggs att minska sina klimatutsläpp, ett område där svensk gruvindustri beskrivs som världsledande och därmed också har stora konkurrensfördelar jämfört med aktörer i andra länder.

Ett alternativ till svensk gruvproduktion är import från låglöneländer med långt sämre miljö- och arbetsvillkor, vilket på både kort och lång sikt innebär en onödigt stor miljöbelastning.

Budskapet till regeringen är att den ska backa upp svensk gruvindustri med konkret handling om Sverige verkligen vill ta sitt klimatansvar.

Bland annat föreslås att länsstyrelserna och andra berörda myndigheter ska styras i en riktning som utvecklar såväl den svenska gruvnäringen som export av svenska metaller och mineraler. Utöver de miljömässiga fördelarna skulle då vinsten bland annat bli fler svenska jobb i områden med stort behov av utveckling samt stora skatteintäkter till välfärden.