Så ska inkräktarna stoppas
Av 
Leksand. Det är kanske inte så många av oss som träffat på vattenaloen, en sällsynt vattenväxt som, enligt Wikipedia, är ”särdeles vacker” men med en ”vidrig lukt”.
För experterna är vattenaloen normalt sett en välkommen gäst, den betraktas som en indikatorväxt där förekomsten tyder på att att vattenkvaliteten är god.
När den taggbladiga växten oväntat hittade till Limsjön för tiotalet år sedan hälsades den därför varmt välkommen.
– Vi hittade tre exemplar 2006 och blev jättelyckliga, säger Staffan Müller, naturvårdsförvaltare på Leksands kommun.
Glädjen minskade dock i takt med att den den vackra växten förökade sig och några år senare hade den tagit över sjön helt.
– Nu är det flera miljoner plantor, säger Staffan Müller.
Det är inte klarlagt vad som orsakat den explosionsartade ökningen, en komplicerande faktor är dock att sjön är konstgjord.
– Eftersom det är en helt nyskapad miljö går det inte att förutsäga på samma sätt vad som händer, vi kommer att undersöka varför det blivit så mycket vattenaloe, säger Tobias Ekendahl, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Dalarna och förvaltare av naturreservaten i Leksand och Rättvik.
Vattenaloen flyter normalt sett runt i vattenmassorna, först när det är dags att föröka sig kommer blommorna upp till ytan.
– I somras var hela ytan täckt, säger Staffan Müller.
Oavsett om den lurar under ytan eller seglar ovanpå är den i vägen, vattenaloen breder ut sig på andra livsformers bekostnad och det är ett stort problem i en sjö som är känd för sitt rika fågelliv.
– Växterna upptar den öppna vattenspegeln, säger Tobias Ekendahl.
– Den ockuperar hela ytan och hindrar både insekter som trollsländans larver, akvarieväxter som fåglarna äter och fåglarna själva – de kan inte dyka igenom växtmassorna, säger Staffan Müller.
Området är dessutom ett Natura 2000-område och åtnjuter därför särskilt skyddsbehov, kommunen beslutade sig för att försöka befria den invaderade sjön och fick med sig Länsstyrelsen som finansiär.
Räddningsaktionen påbörjades redan i fjol då en Truxor amfibiebåt skickades ut för att få bukt med växtmassorna.
Amfibielösningen visade sig dock vara ineffektiv, arbetet gick långsamt och i år var det därför en grävmaskin som sändes ut i strid.
– Vi tror att den kommer att fungera bättre, kommenterar Tobias Ekendahl.
Han betonar att projektet är ett test, inget vet ännu om metoden faktiskt fungerar.
– Vi har ingen patentlösning på problemet men nu gör vi detta och så får vi följa upp åtgärden noga och se vilket långsiktigt resultat det har gett.
När Leveranstidningen Entreprenad hälsar på i början av november har grävmaskinen arbetat i drygt en av de två veckor som avsatts för uppdraget. Staffan Müller och Tobias Ekendahl tycker att den gjort ett bra jobb och noterar till exempel att fåglarna återvände till Limsjön från sin påtvingade exil så fort Volvogrävaren på pontoner fått hål på de täta växtlagren.
– Fåglar är lite lata, de flög till sjöar i Insjön och Borlänge men så fort grävmaskinen fick upp ytan här har de börjat komma tillbaka, säger Staffan Müller.
Läs mer om den flytande grävmaskinens rensning av Limsjön här.
———————————————————————————————
Entreprenadbranschens egen tidning!
Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube!
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.