Gruvdrift i Pajala återupptas i sommar
Till sommaren ska gruvverksamheten i Pajala återupptas. Det är i varje fall budskapet från den nya ägaren Kaunis Iron som är i full gång med att projektera för en nystart. Bedömningen är att den produkt som kan utvinnas ur gruvan står sig väl i internationell konkurrens och att världsmarknadspriset är tillräckligt högt för att möjliggöra en nysatsning som förutspås ha mycket stora förutsättningar att överleva den här gången.
– Givetvis är den tidigare konkursen starkt bidragande till den gynnsamma ekvationen. Att vara skuldfri från start ger goda förutsättningar att driva verksamheten lönsamt, säger verksamhetens styrelseordförande och tidigare näringsministern Anders Sundström.
– Vi har mötts av en stark optimism från investerare. Responsen har varit fantastisk. På kort tid har vi fått in drygt en halv miljard kronor till Kaunis Iron. Det ger oss en trygg grund att starta från. Även om vi vet exakt vilken produkt vi har och hur mycket vi kan producera så kan vi inte styra över världsmarknadspriset på järnmalm. Det är den enda osäkerhetsfaktorn i allt detta. Men vi är mycket optimistiska, säger Anders Sundström som bland annat fått med sig ett 80-tal svenska entreprenörer på det finansiella tåget. Bland annat nämns Peabgrundaren Mats Paulsson, riskkapitalbolaget Altors ägare Harald Mix och IT-miljardären Dan Olofsson.
Målsättningen är att produktionen ska kunna inledas sommaren 2018. Tanken är dock att börja något försiktigt. Northland Resources hade ambitionen att ta ut en årsproduktion motsvarande fyra miljoner ton färdig produkt. Kaunis Iron nöjer sig med hälften.
– Trots att vi redan har en fungerande produktions- och logistikkedja på plats handlar det om att ha realistiska mål. Vi vill känna trygghet i att vi kan driva verksamheten lönsamt ganska omgående. Det måste ske på ett balanserat sätt. Sen har vi miljöaspekterna att beakta. Vi ska jobba proaktivt även med den delen, säger styrelseledamoten Per-Erik Lindvall, som har med sig erfarenhet från tio år i Boliden och 26 år i LKAB där han bland annat ansvarat för teknik och affärsutveckling.
Med utgångspunkt från sin långa erfarenhet från gruvindustrin lyfter han fram några av de faktorer som han ser som mest väsentliga för framgång.
– Vi vet att vår produkt, med mycket gynnsamma miljöfördelar, har en tydlig plats på marknaden. Det är ingen hemlighet att länder som Kina har stora miljöutmaningar samtidigt som man har ett stort behov av stål. Det har gjort att man premierar råvaror med högre järnhalt. Något som ger vår produkt från Kaunisvaara ett försprång, förutspår Per-Erik Lindvall, som tillsammans med platschefen Åsa Allan nu ska bygga upp det team som ska föra företaget in i en framgångsrik framtid.
– Alltså, det här känns bara fantastiskt. Jag vet vad det betyder för kommunen, och jag vet att det finns ett stort stöd för gruvan i regionen. Jag vet också att vi tillsammans kommer att lyckas med det vi tar oss för. Nu är det först fokus på rekrytering, vi räknar med att det kommer att behövas drygt 300 personer i verksamheten. Vi vet att det finns ett starkt intresse, vi får mycket positiva reaktioner från norrbottningarna redan nu. En stor del av behovet kommer vi att lösa genom partnerskap med viktiga leverantörer och en del blir anställda i bolaget, säger Åsa Allan, som även hon har gedigen bakgrund i branschen och dessutom en tydlig lokal koppling.
Åsa Allan är geolog i grunden och doktorerade 2007 i malmgeologi på Luleå tekniska universitet. 2012 rekryterades hon till Pajalagruvan där hon efter att ha byggt upp geologidelen blev gruvplaneringschef innan gruvan slog igen. Därefter har hon bland annat jobbat i två år som kommunchef i Pajala.
Inte minst kopplingen till bygden innebär förstås också att det uppstår mycket tankar kring gruvans miljöpåverkan och hur verksamheten påverkar sysselsättning och det lokala näringslivet.
– Ja, gruvdrift har miljöpåverkan, så är det givetvis. Det måste alltid vägas in när man gör en helhetsbedömning, men det finns också starka skäl till varför det är värt det. Arbetstillfällen och en levande landsbygd väger tungt i den andra vågskålen. I dag är det ett måste och en självklarhet att titta på alla hållbarhetsaspekter, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Även om vi måste respektera varandras roller vill vi vara en aktiv del i Pajalas samhällsbygge, säger Åsa Allan.