Kolla upp din beställare

Är beställaren seriös eller inte? Så här hittar du informationen.

En entreprenör kan råka riktigt illa ut i händerna på en oseriös beställare. Det går dock att minska riskerna, genom att ställa rätt frågor och skaffa sig information.

Solna. Den som vill ta reda på om ett en presumtiv beställare är seriös eller inte kan med fördel använda de offentliga uppgifter som finns hos Skatteverket.

Grunden är att se om det beställande företaget är registrerat för F-skatt, arbetsgivaravgifter och moms och ett enkelt sätt att få veta just detta är att lämna in blankett SKV 4820 – i pappersform eller elektroniskt via skatteverket.se, det finns till till exempel en e-tjänst som heter ”Hämta företagsinformation” på myndighetens hemsida.

– Det är bara att ange organisationsnummer så får du enkelt reda på om registreringarna finns på plats, säger Eleni Kidhall Tosting på Skatteverket.

Till skillnad från till exempel en kreditupplysning får det kontrollerade företaget dessutom inte reda på att någon kollat upp dem, Skatteverket uppger att de som myndighet aldrig skickar meddelanden till den som blivit kontrollerad.

Avsaknaden av F-skatteregistrering kan vara ett varningstecken av flera skäl.

– Det är rätt lätt att få F-skatteregistrering, det räcker med att vissa kriterier är uppfyllda, till exempel att man har för avsikt att bedriva verksamhet, inte har näringsförbud och inte har några skatteskulder, säger Eleni Kidhall Tosting.

– Men att bli av med den är väldigt svårt, det har gått väldigt långt om ett företag inte längre har kvar sin F-skatt.

Arbetsgivaravgifter kan också avslöja en hel del. Ett företag ska varje månad rapportera inbetalda arbetsgivaravgifter, har de inga anställda alls anges summan noll (0).

– Betalar företaget till exempel inte ut någon lön en viss månad så är företaget ändå skyldiga att lämna in en arbetsgivaredeklaration med redovisat belopp, i detta fall noll kronor, förklarar Eleni Kidhall Tosting

Har de däremot låtit bli att rapportera är rutan tom.

– Det är ett tecken på att de inte sköter sig som de ska.

Den inrapporterade summan kan också ge en vink om hur mycket löner företaget betalar ut.

– En tumregel är att summan multiplicerad med tre blir den ungefärliga lönekostnaden, säger Eleni Kidhall Tosting.

Har ett företag betalt in 10 000 kronor i arbetsgivaravgifter en månad är den totala lönesumman för samma månad cirka 30 000.

– Är det rimligt? Se till att göra en bedömning.

Är summan noll eller mycket låg kan det bero på att företaget saknar anställda eller använder sig av bemanningsföretag.

– Det kan också vara ett tecken på att företaget betalar ut svarta löner, det kan också finnas andra anledningar och här kan det vara läge att be dem förklara hur det hänger ihop, säger Eleni Kidhall Tosting.

Momsregistrering då?

– Det är inte alltid nödvändigt men de allra flesta företag ska vara registrerade för moms och är det någon som inte är det kan det behövas en förklaring – se till att fråga om det.

Det finns även annan intressant information att hämta hos Skatteverket, de flesta av myndighetens beslut är offentliga.

– Både skatteinbetalningar och betalningsuppmaningar framgår av skattekontot och är inte kopplade till beslut, säger Eleni Kidhall Tosting.

Det går alltså att se om företaget till exempel varit sena med sina skatteinbetalningar och om de fått betalningsuppmaningar, det går också att få information om taxeringar, omprövningar med mera.

Bolagsverket sitter också på intressant information, här kan man till exempel få information om företagets styrelse. Genom att kombinera olika källor kan man alltså ta reda på vilka som sitter i styrelsen, dessa personers beskattningsbara inkomst och om de betalt sina skatter som de ska.

– Det finns också mycket information att hämta på nätet, googla på företagsnamnet, googla på personerna! Det finns många webbsajter som kan vara användbara och inte alla kostar pengar. Ta referenser och fråga runt, tipsar Eleni Kidhall Tosting.

Kronofogden är en annan intressant källa, visar det sig att en tänkt beställare struntar i sina leverantörsskulder kan det förstås vara ett varningstecken.

Den information som inhämtas kan med fördel vridas och vändas på.

– Var uppmärksam, byts styrelsen ut ofta? Vilka är personerna som sitter i styrelsen? Vilka andra företag har de varit verksamma i och hur gick det för dem? Har det varit många konkurser?

Om företaget är helt nytt då? Oseriösa personer kan ju köra ett bolag i botten för att sedan börja om på ny kula med nytt organisationsnummer. De inblandade personerna kan dock fortfarande synas i sömmarna, kontrollerna kan också innebära att man synar företagets årsredovisning.

– Det kan ge vissa ledtrådar även om uppgifterna oftast är lite äldre, säger Eleni Kidhall Tosting.

Har det gått riktigt snett lär det dock märkas där, konstaterar hon.

– I en så kallad ”oren revisionsberättelse” ska det framgå av årsredovisningen, då uppger revisorn att företaget inte betalat skatter och avgifter på rätt sätt.

Även om man gör sin läxa och kollar upp allt som går att kolla upp kvarstår risken. Kontrollerna måste därför fortsätta, manar Eleni Kidhall Tosting. Efter 2-3 månader kan det vara dags att ta en titt igen – är företaget fortfarande registrerat för arbetsgivaravgifter och moms? Hur mycket betalar de in i arbetsgivaravgifter? Vilka sitter i styrelsen?

– Sen får man göra det efter ytterligare tre månader, och sedan efter ytterligare tre månader och så vidare.

Visar det sig att löneutbetalningarna börjar minska kan det tyda på att svarta löner betalas ut eller att lönsamheten minskat, i båda fallen kan det vara ett tecken på att man inte kommer att få betalt.

– Det kan också vara värt att se om personerna bakom företaget registrerat nya företag, säger Eleni Kidhall Tosting.

Hennes tips är därför att lägga fast en rutin för anbudsgivningen där det ingår att kolla upp det som går att kolla upp innan man skriver på, och sedan följa upp detta var tredje månad.

– Den tid man lägger på detta kan vara värd mycket.

Kontrollera (inte bara en gång utan återkommande)