Dyrt men bra eller dyrt och dåligt?
Av Är OPS ett bra sätt att driva innovation och öka produktiviteten i anläggningsbranschen? Eller är det ett slöseri med skattemedel? Åsikterna gick isär när branschen diskuterade privat finansiering av statlig infrastruktur.
Stockholm. Förr var det inget snack om saken, stora infrastruktursatsningar skulle finansieras av staten, staten stod även för projekteringen, utförandet och underhållet av statliga vägar och järnvägar.
Med tiden släpptes privata krafter fram både när det gäller projektering, utförande och underhåll, tanken var att konkurrens skulle leda till effektivare processer och högre kvalitet.
Fortfarande är det dock nästan alltid staten som står för finansieringen men OPS-lösningar har lyfts fram som ett tänkbart alternativ och frågan dryftades i mitten av mars på ett seminarium anordnat av VTI (Statens väg- och transportinstitut).
Jan-Eric Nilsson, professor emeritus på VTI, konstaterade inledningsvis att det är samhällsnyttan, inte finansieringsformen som ska styra prioriteringarna.
– OPS är ingen genväg till mer pengar för infrastrukturinvesteringar.
Han redogjorde också för innehållet i den statliga utredning som landade i bedömningen att OPS kan innebära effektivitetsvinster och där utredarna förordar ett svenskt försöksprogram.
– OPS-projekt håller ofta tidplan och budget under genomförandefasen, livscykelperspektivet förstärks, en långtgående riskdelning blir möjlig och det stimulerar innovationer när entreprenören får friheten att lösa en uppgift och leverera en funktion.
Det finns dock även argument mot OPS, till exempel blir det alltid dyrare.
– Svenska staten lånar i dag billigare än privata företag, långivare till staten bär inga projektrisker och avkastningskraven blir lägre.
Hans Lindblad, direktör på Riksgäldskontoret hade läst samma delbetänkande men förstår inte hur någon kan dra slutsatsen att OPS bör testas.
– Utredningen visar klart att OPS inte är någon genväg, privat finansiering är alltid dyrare och OPS är mindre transparent och svårare att följa upp.
Han noterar också att OPS kräver en hög statlig kompetens som inte finns i dag och att det saknas belägg för ökad effektivitet.
– Effektivitetsvinsterna ska kompensera för högre kostnader, högre transaktionskostnader, högre samhällskostnader men jag tror inte att privat finansiering kan åstadkomma detta.
Han ser inte heller några bevis för att privata pengar leder till effektivitetsvinster.
– Sedan 1993 har produktiviteten inte ökat ett dugg i den här sektorn samtidigt som inslaget av privat kapital har varit betydande.
Hans Lindblad finner det också anmärkningsvärt att eventuella vinster inte delas.
– Min slutsats blir: avstå från OPS.
Jan-Eric Nilsson höll med om att det inte finns några belägg för att OPS är effektivare, men återknöt till behovet av produktivitetsutveckling.
– Vi är en bransch som är sämre än de andra branscherna och då måste man börja fundera på vad man kan göra åt det. Detta är ett sätt att öppna dörren.
Skanskas vd och koncernchef Johan Karlström var inne på samma linje och konstaterade att anläggningsbranschen måste bli bättre på att leverera.
– Branschen jag kommer ifrån lider av för dålig produktivitetsutveckling, det är helt uppenbart och där har vi mycket att jobba med.
Med med det sagt noterar han att upphandlingsformer som mest går ut på lägsta pris inte driver innovation.
– Stora infrastrukturprojekt är sällan i tid och på budget, det beror på att det inte finns något incitament i kontraktsstrukturen för att lösa problem – alla väntar bara på order.
Underhållskostnaderna hålls ofta isär från investeringarna, Johan Karlström förordar att man i stället ser på livscykelkostnaderna.
– Man måste också titta på nya upphandlingsformer som skapar de här förutsättningarna.
OPS kan vara ett alternativ, förklarar han.
– Vi talar oss varma för OPS men vi tror inte alls att det passar alla projekt - vissa utvalda typer av projekt passar.
Skanska är en av få entreprenörer med erfarenhet av ett svenskt OPS-projekt: Nya Karolinska sjukhuset, ett bygge som fått en hel del stryk i debatten – Johan Karlström uppgav dock att han sällan känner igen sig i pressens beskrivning av NKS.
– I det avtalet vi har med landstinget är det inte en dag försenat, bygget har levererats på exakt rätt tid, och inte en enda krona dyrare.
Han konstaterar dock att Skanska var ensam anbudsgivare, ett scenario han beklagar.
– Självklart är det besvärande att det bara var en anbudsgivare, för trovärdigheten är det viktigt med ordentlig konkurrens.
Han förordar ordentliga uppföljningar och hävdar att merkostnaderna som uppstår i de dyrare OPS-projekten kan hämtas hem om upphandlingsformen driver innovation som gör att projekt kan tidigareläggas och levereras i tid.
Han har också ett annat förslag.
– Ta fram en svensk OPS-modell där man drar nytta av statens billiga pengar och kombinerar det med privat kapital – det blir det bästa av två världar.
| Fakta OPS
|
Fotnot: Leveranstidningen Entreprenad har tidigare rapporterat om utredningen, i delbetänkandet ”Finansiering av infrastruktur med privat kapital” SOU 2017:13”, läs mer om det här.
—————————————————————————————————Entreprenadbranschens egen tidning!
Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube