Staten vill överta järnvägsunderhåll
Om cirka två år kan Trafikverket dra igång järnvägsunderhåll i egen regi. Ett av myndighetens egna förslag är att inledningsvis bedriva arbetet i en pilotverksamhet som föreslås omfatta ungefär en tiondel av det samlade basunderhållet och pågå i minst tio år.
Regeringen vill att Trafikverket ska bedriva delar av järnvägsunderhållet i egen regi. Redan i dag är Infranord – helägt av staten – dominerade aktör i segmentet på den svenska marknaden.
Redan i slutet av 2014 lade infrastrukturminister Anna Johansson fram tankar på att staten skulle utföra järnvägsunderhåll i egen regi – något som i och för sig redan görs genom Infranord som tidigare var Banverkets egenregiverksamhet och som fortfarande är helägt av staten.
I januari i år togs ytterligare ett steg då regeringen tydligt deklarerade att det är Trafikverkets ansvar att genomföra leveransuppföljningar och underhållsbesiktningar av de arbeten som görs på järnvägen. Härom dagen presenterade så Trafikverket sitt förslag på hur staten skulle kunna ta ett samlat ansvar för järnvägsunderhållet.
Grundtanken är att först genomföra en testperiod om minst tio år, bland annat för att tiden ska vara lång nog för att göra en meningsfull utvärdering och jämförelse med underhållet i konkurrensutsatta områden.
Trafikverket föreslår två alternativa modeller där det antingen handlar om en tidsbegränsad period – och därmed viss oklarhet om vad som händer när försöksperioden är över – eller att det redan vid starten fastställs att uppdraget helt enkelt får fortgå när testperioden är avslutad.
I dag sköts underhållet inom 34 upphandlade baskontrakt som tillsammans omsätter ungefär 3,5 miljarder kronor per år. Förslaget är att pilotområdena tillsammans ska omsätta 200–400 miljoner kronor per år, vilket innebär ungefär en tiondel av det samlade basunderhållet.
Förslaget innebär att pilotverksamheten organiseras som en resultatenhet inom Trafikverket. Bedömningen är att organisationen behöver förstärkas med 100–200 personer med de kompetenser som myndigheten saknar i dag. Allt från bantekniker till spårsvetsare behöver anställas och utbildas. Därutöver krävs maskiner och lokaler, vilket gör att den nya enheten beräknas kunna tas i drift om ungefär två år.
Trafikverket föreslår att pilotverksamheten genomförs i två till fyra områden med inriktningen basunderhåll, det vill säga förebyggande och avhjälpande underhåll. Huvudsakligen ska försöken ske på stambanor utanför de tre storstäderna, där det bedrivs omfattande person- och godstrafik.
En viktig detalj är att fastställa vilka strategiska maskiner Trafikverket behöver äga och förvalta. Trafikverket lyfter redan nu fram att resurserna behöver förstärkas exempelvis när det gäller bärgning, och att tillgången på snöröjningsresurser behöver säkras för framtiden.
– Vi behöver ha en ökad beredskap vid kriser och störningar som kan ge konsekvenser i tågtrafiken. Det betyder inte att vi måste äga dessa maskiner, men vi måste förfoga över dem på ett bättre sätt än vi gör i dag. Hur det ska göras är något vi behöver titta vidare på, säger Bo Vikström som lett Trafikverkets utredningsarbete.
Bo Vikström ser åtminstone en stor fördel med att Trafikverket utför delar av underhållsarbetet i egen regi.
– Genom ökad kunskap om anläggningen och bättre förståelse för underhållets villkor blir Trafikverket en bättre beställare, hävdar Bo Vikström.
En lösning som diskuteras är att Infranord – helt eller delvis – återförs till Trafikverket och successivt omvandlas till en underhållsenhet inom myndigheten.
Tanken på att öka den återreglering som föreslås av regeringen har fått en hel del kritik från bland annat Sveriges Byggindustrier, BI, som anser att det är fel väg att gå. Däremot är BI klart positiv till att Trafikverket nu fått ett mycket tydligt uttalat ansvar för att säkra kvaliteten på såväl själva järnvägsnätet som det arbete som utförs.
– Trafikverket ska göra det som de är bra på, nämligen att fortsätta utvecklas till en stark beställare och förvaltare av infrastrukturen. Skapa i stället rätt förutsättningar för konkurrens och nytänkande vad gäller underhållet, säger exempelvis Lars Redtzer, ansvarig för infrastrukturfrågor på BI, i ett blogginlägg.