Sabo efterlyser utländska byggare
Larmrapporterna om brist på kompetent arbetskraft i byggsektorn blir allt fler. Nu konstaterar Sabo att många medlemmar får oroväckande få anbud vid upphandling av nybyggnadsprojekt och efterlyser därför åtgärder som gör det lättare för utländska byggföretag att etablera sig i Sverige.
Det är för få företag som vill bygga hyresbostäder, enligt Sabo, som därför vill underlätta för utländska företag att jobba i Sverige.
Bostadsbyggandet i Sverige har ökat markant den senaste tiden, men med utgångspunkt i dagens gigantiska bostadsbrist byggs ändå på tok för lite. Boverket räknar med att bortåt 700 000 bostäder måste byggas fram till år 2025 för att uppnå balans mellan utbud och efterfrågan. Inget tyder dock på att målet kommer att nås även om många allmännyttiga bostadsföretag visar ett allt större intresse av att starta nya bostadsprojekt. Men att vilja är en sak, att kunna en helt annan.
– Kapacitetsbristen i svensk byggsektor är stor och konkurrensen om arbetskraft och resurser hård. Det drabbar de allmännyttiga bostadsföretagen som får in oroväckande få anbud när de upphandlar nybyggnadsprojekt, säger Jonas Högset, ansvarig för nyproduktion på Sabo, bransch- och intresseorganisation för ungefär 300 allmännyttiga bostadsbolag.
Organisationen har genomfört en undersökning där 64 medlemsföretag som tillsammans äger 248 064 lägenheter besvarat frågor om hur många anbud de fick vid sina senaste nyproduktionsprojekt. Tre procent fick inte ett enda anbud. 27 procent fick ett anbud och 34 procent två anbud. Sammantaget innebär det att 64 procent av företagen inte fick mer än två anbud på sina förfrågningar.
Västerås må vara en av Sveriges större städer, men någon större lust att bygga hyresbostäder tycks inte finnas i regionen, vilket stadens allmännyttiga bostadsföretag Mimer fått känna på.
– I ett av våra projekt som avser byggande av 44 lägenheter fick vi bara in ett anbud. Detta visar med all tydlighet att vi behöver fler aktörer i Västerås för att säkerställa konkurrensen inom bostadsbyggnadssektorn, säger Mikael Källqvist, vd för Bostads AB Mimer.
Liknande erfarenhet har allmännyttiga Förbo som är verksamt i Göteborgsregionen. Även där blev resultatet ett enda anbud för ett projekt på cirka 40 bostäder.
– I det läget är det omöjligt att veta om man fått rätt pris. Därför är det viktigt för oss att vara proaktiva och följsamma och fråga entreprenörerna vad vi kan göra för att de ska lämna anbud. Vi vill gärna få in fler mellanstora byggentreprenörer eftersom de ofta är kostnadseffektiva, säger företagets vd Peter Granstedt.
Än värre har det varit för Tierpsbyggen. Trots närheten till exempelvis Gävle och Uppsala fick företaget inte ett enda anbud till ett projekt som omfattade 54 enrumslägenheter fördelade på två huskroppar.
Sabo konstaterar nu i en färsk rapport att lösningen på den akuta bostadsbristen finns utanför Sverige. Det handlar helt enkelt om att locka till sig utländska byggföretag genom att underlätta för dessa att jobba i Sverige. Belöningen skulle då kunna räknas hem i form av fler anbud och därmed lägre priser.
En tungt vägande del i rapporten är baserad på intervjuer med företrädare för sju östeuropeiska byggföretag med uttalat intresse för att jobba i Sverige. Det har bland annat resulterat i en lista på förändringar som märkbart skulle öka företagens möjligheter att åta sig uppdrag i Sverige. Mycket handlar om information, språk, harmonisering av regler och inte minst de fackliga organisationernas motstånd mot utländska företag.
Några av de punkter som lyfts fram är:
≈ Facket bör ha en mer positiv inställning till utländska företag och acceptera att de jobbar enligt minimilön.
≈ Gemensamma byggregler i de nordiska länderna.
≈ Alla officiella dokument, inklusive anbudshandlingar och korrespondens, ska finnas på engelska och inte innehålla byggrelaterade svenska förkortningar som är totalt obegripliga utanför landets gränser.
≈ Acceptans för en engelsktalande platschef.
≈ Gärna en engelskspråkig hemsida som bland annat informerar om vad som gäller i Sverige kring lönenivåer, arbetsmiljöfrågor, personalfrågor och förklarar den svenska modellen med branschorganisationer och fackförbund.
≈ Lista på det pappersarbete som behövs och de dokument som krävs för arbete i Sverige.
≈ Acceptans för yrkeskunskaper från andra länder inom exempelvis ställningsbyggande, kranförare och våtrumsbehörighet.
≈ Entreprenaderna ska vara så små att även företag som inte klarar att ta en totalentreprenad kan delta.
≈ Det måste vara lättare att använda verktyg och material som inte är från Sverige.
≈ Listor på underleverantörer som kan anlitas.
Rapporten lyfter fram att Konkurrensverket vid en granskning 2015 konstaterade att inte ett enda utländskt byggbolag byggt åt allmännyttan. Det enda anbud som lämnats in av en utländsk aktör blev inte antaget. Rapporten kan tolkas som att problemen huvudsakligen är av administrativ art, orsakade av en svårgenomtränglig svensk byråkrati.
Tolkningen är säkerligen helt korrekt – men kanske inte hela sanningen. Eftersom inte heller de svenska företagen visar något större intresse för uppdragen kan den egentliga stötestenen vara av ekonomisk art. Anledningen till det bristande intresset kan vara en väl spridd övertygelse bland byggföretagen att det helt enkelt inte lönar sig att bygga hyresbostäder. I så fall lär konkurrensen inte bli mycket bättre ens med lättnader i byråkratin.
Om dagens reglerade hyresmarknad begränsar bostadsföretagens förmåga att ge skälig ersättning till de företag som ska bygga bostäderna torde förhoppningen om 700 000 nya bostäder fram till år 2025 vara grusad redan nu.