23948sdkhjf

Onormalt låga anbud ska kastas ut

Det vankas nya lagar om offentlig upphandling från den 1 januari 2017 och bland nyheterna kan nämnas att anbudsgivare ska kunna kastas ut i större utsträckning än i dag och att de till och med skall uteslutas om de lämnar onormalt låga anbud.

Arbetet med att införliva nya EU-direktiv gällande offentlig upphandling börjar gå mot sitt slut, riksdagen tog sitt beslut den 30 november 2016 och även om den nya lagstiftningen, som träder i kraft vid årsskiftet, främst gäller större upphandlingar – över de så kallade tröskelvärdena - finns nyheter som påverkar även mindre entreprenader.

Enligt Per-Ola Bergqvist, advokat och delägare i Foyen Advokatfirma, kommer den vane läsaren av upphandlingslagstiftningen att känna igen sig i ”nya” LOU (lagen om offentlig upphandling) och LUF (lagen om offentlig upphandling i försörjningssektorn).

– Upplägget är i princip detsamma men kapitel och paragrafer kommer att byta plats och dessutom tillkommer ett stort antal paragrafer med anledning av införandet av de nya EU-direktivens regler i svensk lag.

Den nya lagen innebär bland annat att miljöhänsyn, sociala hänsyn och arbetsrättsliga hänsyn kommer att spela en större roll i upphandlingarna, något som enligt Per-Ola Bergqvist märkbart kommer att påverka anbudslämnarna i en offentlig upphandling av en byggentreprenad.

– En leverantör som har åsidosatt tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter ska till exempel få uteslutas av den upphandlande myndigheten eller enheten från att delta i en upphandling.

– Om ett anbud inte stämmer överens med dessa skyldigheter får den upphandlande myndigheten eller enheten besluta att leverantören inte ska tilldelas kontraktet och anbudet ska förkastas om bristerna dessutom lett till att det är onormalt lågt.

Det kommer också att bli obligatoriskt att utesluta anbudsgivare som inte betalt sina skatter och avgifter i tid, och även de anbudsgivare som lämnar ett ”onormalt” lågt anbud.

– Hittills har detta varit en möjlighet men inte en skyldighet för upphandlande myndigheter/enheter, säger Per-Ola Bergqvist.

En annan nyhet är att det införs ett tak för hur stor omsättning anbudsgivarnas omsättning måste vara för att få vara med och lämna anbud, tanken är att på så vis öka små- och medelstora företags möjligheter att delta i offentliga upphandlingar.

– Det införs ett tak på krav på anbudsgivarnas omsättning om två gånger kontraktsvärdet och upphandlande myndigheter/enheter ges en möjlighet att dela upp upphandlingar i mindre delar och begränsa hur många delar en anbudsgivare maximalt kan vinna, förklarar Per-Ola Bergqvist.

– Det införs vidare en möjlighet för upphandlande myndigheter och enheter att, under vissa förutsättningar, ställa krav på till exempel miljömärkning och tredjepartscertifiering av miljölednings- och kvalitetssystem.

Andra nyheter är att det, som huvudregel, ska vara obligatoriskt att kommunicera elektroniskt vid upphandlingar och anbudsinlämningen ska normalt sett ske elektroniskt.

– I lagarna innebär detta kortare tidsfrister för att komma in med anbudsansökningar och anbud, kommenterar Per-Ola Bergqvist.

Han bedömer inte att den nya lagstiftningen kommer att upplevas som enklare vare sig för anbudsgivarna eller för de upphandlande myndigheterna – snarare tvärtom.

– Regeringen har dock utlovat en översyn av regelverket under tröskelvärdena med just detta syfte – att förenkla. Vi får hoppas att detta löfte hålls men någon förändring inom överskådlig tid är tyvärr inte att vänta.

Alla delar av förslaget gick inte igenom i riksdagen. Nya regler var tänkta att införas när det gällde personalen som ska utföra arbetet, tanken var att det, när det var behövligt, skulle finnas ett skydd mot oskäliga arbetsförhållanden och -villkor och att arbetstagarna skulle kunna tillförsäkras miniminivåer på lön, semester och arbetstid.

– I vissa fall skulle det alltså bli obligatoriskt att ställa dessa krav, i andra skulle de få ställas om den upphandlande myndigheten/enheten så önskade, säger Per-Ola Bergqvist.

Han konstaterar att tanken var att kollektivavtalens krav skulle utgöra golv för vilka villkor som skulle få ställas i dessa fall.

– Denna del av förslaget – där regeringen gick något längre än direktivet – var mycket omdiskuterat och regeringen förlorade i riksdagen just vad det avsåg dessa krav. Dessa införs alltså inte, i vart fall inte i nuläget.

Axplock ur den nya lagen

Onormalt låga bud åker ut

Upphandlarna blir enligt den nya lagen skyldiga att utesluta anbudslämnare som inte betalt sina skatter och avgifter i tid, de som lämnat ett ”onormalt” lågt anbud ska också uteslutas.

Krav på skäliga arbetsförhållanden

En leverantör som inte fullgör sina skyldigheter när det gäller miljökrav och sociala och arbetsrättsliga frågor ska kunna kastas ut från upphandlingen. Ett anbud som visar sig brista på dessa punkter ska också kunna förkastas.

Mindre entreprenörer ska få vara med

Ett tak införs på hur stor omsättning en offentlig upphandlare får sätta som villkor får att en aktör ska få vara med och lämna anbud.

Det ska också bli möjligt att dela upp upphandlingarna i mindre delar och sätta en gräns för hur många delar en anbudsgivare maximalt kan vinna. Offentliga upphandlare ska i vissa fall också kunna ställa krav på miljömärkning och tredjepartscertifiering av miljölednings- och kvalitetssystem.

Elektronisk kommunikation

Huvudregeln blir att kommunikationen vid upphandlingar och anbudsinlämning ska ske elektroniskt.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.087