Det enkla blev det dyra
Det som skulle bli enkelt har med den nuvarande regeringens ändrade direktiv i stället blivit dyrt.
Lika besvärligt är det med matematik – i synnerhet om den tillämpas i budgetsammanhang och dessutom siktar några år framåt i tiden. Det har precis den sittande regeringen blivit varse. Det har nämligen visat sig att regeringens bild av år 2020 skiljer sig något – för att inte säga avsevärt – från Riksrevisionens. Enligt Riksrevisionen har regeringen i sin prognos exempelvis bortsett från den påverkan förändringar i befolkningens storlek och ålderssammansättning har på kommunernas utgifter för vård, skola och omsorg.
Nu finns i och för sig en enkel lösning på detta – det är bara att höja kommunalskatten med ungefär två kronor per intjänad hundralapp eller som alternativ höja statsbidragen till kommunerna med 50 miljarder kronor. Resultatet är dock detsamma, kraftigt minskad köpkraft för Sveriges befolkning och därmed ytterligare ett hårt slag mot sysselsättningen.
I och för sig finns en lösning till – att utlovade reformer inte blir av. Magdalena Anderssons ”reformutrymme” har ju redan tidigare ifrågasatts av bland annat Konjunkturinstitutet, men ingen bättring synes än utan nu larmar även Riksrevisionen för ett agerande som skulle kunna beskrivas som ekonomiskt lättsinne. Skattebetalarnas pengar borde hanteras på ett mer ansvarsfullt sätt.
Huruvida regeringen tar Riksrevisionens varning på allvar återstår att se. Lika spännande är det att se hur regeringen förhåller sig till det förslag till skärpta 3:12-regler som nyligen presenterades. Fyra av fem nya jobb skapas i småföretagen. Jättebra tycker uppenbarligen utredaren som ser en stark intäktskälla som kan beskattas betydligt hårdare än i dag. Förhoppningsvis är regeringen trots allt klokare och inser att skärpta regler, mer krångel och högre skatt snarare minskar viljan att investera och anställa fler än ökar. Allt för många skatter är kontraproduktiva. Dit hör definitivt de belastningar på företagen som i praktiken innebär beskattning av sysselsättning. Man ska vara väldigt negativ till sysselsättning och individens möjligheter att själv ta ansvar för sin inkomst för att välja en rakt motsatt linje.
När den föregående regeringen tillsatte utredningen om de impopulära 3:12-reglerna var ambitionen att göra det lättare för småföretagarna. Det som skulle bli enkelt har med den nuvarande regeringens ändrade direktiv i stället blivit dyrt.