Stadiga stöd över stupet
Vindeln. En varselklädd gestalt går målmedvetet längs väg 363 i Puckdalen, någon kilometer från Vindeln. Han stannar till med jämna mellanrum och riktar in sitt mätinstrument, läser av värdet och fortsätter sin vandring.
– Vi måste göra dagliga kontroller, konstaterar Oskar Karlsson, arbetsledare och mättekniker på NCC.
Han har ett återkommande uppdrag här i höstrusket – att ta tempen på vägen, har den månne satt sig när det borras, packas eller grävs för en vägbro strax intill?
Länsväg 363 mellan Umeå och Ammarnäs är med sina drygt 32 mil landets längsta länsväg. Just här visar den dock inte upp sig från sin bästa sida, söder om Vindeln går vägen ner i en svacka med branta lutningar, körbanan vilar på en bank som sett bättre dagar och vägen är så pass dålig att Trafikverket har uteslutit upprustning, den instabila sträckan ska istället ersättas av en ny vägbro, en samverkansbro i stål och betong.
Entreprenören NCC har etablerat sig intill den befintliga vägen och bortom byggbodarna breder en djup ravin ut sig, det är dock en uppfylld variant av det betydligt brantare originalet.
– När man tog ned träden i somras syntes det för första gången hur djup den faktiskt är, kommenterar Oskar Karlsson.
När NCC anlände till platsen i början av augusti var träden fällda och ravinen låg blottad. Nu gällde det att förvandla den svårbeträdda sänkan till en hanterbar arbetsyta.
– Vi började med att plocka upp det handfällda virket och fick göra en väg så att skotaren och skördaren kunde komma ned i 36 graders lutning, säger Oskar Karlsson.
Skotaren klarade jobbet, men bara med halv last.
– Var den fullastad gick det inte, var den helt tom gick det inte heller, kommenterar Oskar Karlsson.
Den fyrhjulsdrivna skördaren tog sig ned, men att ta sig upp igen var knepigare.
– Vi fick dra upp den med bandschaktare.
Med virket bortforslat kunde NCC gå vidare. En så kallad tusentrumma, en trumma med diametern tusen millimeter, lades ned och dockades ihop med stentrumman under den befintliga vägen.
Därefter var det dags att börja schakta ur för brostöden, en Caterpillar D6 bandschaktare, en Volvo A25 dumper och en Caterpillar 330 DL grävmaskin fick omfördela massorna i ravinen, gräva ur och fylla upp.
– Grävmaskinen öste ner materialet och bandschaktaren styrde det framför sig, säger Oskar Karlsson.
Totalt grävde NCC ur 8 000 kubikmeter sand och silt.
– Enligt bandschaktarföraren var det som en dröm – inget som tog stopp någonstans, det vara bara att trycka, ler Oskar Karlsson.
Han konstaterar att schakterna gick undan, utan vare sig berg eller sten var det bara att ösa och efter knappt två månader kunde grävararmadan dra sig tillbaka.
När bankarna var stabiliserade och platåerna färdigsschaktade kunde nästa aktör beträda scenen: Hercules Grundläggning AB anlände till Puckdalen i september för att grundlägga de fyra stöd som bron ska vila på.
– Allt var klart, det var bara att etablera borriggen, konstaterar Robert Kangasmaa, Hercules platschef på projektet.
Borrpoolen står för riggen, en Volvo EC290 på cirka 30 ton försedd med en 14 meter lång borrmast. Maskinen kunde placeras på en av de ”hyllor” NCC gjort iordning och borrningen för de första RD-pålarna vidtog direkt.
Pålarna är 21-35 meter långa, med en diameter på 220 millimeter. De byggs upp av gängade stålrör från SSAB, tolv eller sex meter långa. Rören skruvas ihop till rätt längd av en grävmaskin försedd med spinner.
– Det går fortare att gänga, om man svetsar måste fogarna provas, då får man låta allt svalna och ta in en inspektör, säger Robert Kangasmaa som tillägger att de gängade rören är CE-märkta och godkända.
NCC började med stöd fyra, som krävde totalt 22 rör och där tio av dessa försågs med dragstänger.
– När bron ska lanseras ut på stöden räknar man med att det blir så stora dragkrafter att det behövs dragstänger, kommenterar Robert Kangasmaa.
Totalt krävs det 84 dragstänger till de fyra stöden. Dragstängerna gjuts fast i berget vid underborrningen, när foderrören sitter på plats skickas en mindre borrkrona ned och borrar sig ytterligare cirka tre meter ner i berget. Stagen har en diameter på 25 eller 40 millimeter och förankras i botten när rören gjuts, underborrningen sker bara i de hål som ska förses med stag.
Hercules räknar med att det behövs ungefär 1,5 kubikmeter betong per rör. Betongen kommer per bil från Umeå.
– Men betongen till underborrningen blandar vi själva, det är så små mängder, kommenterar Robert Kangasmaa.
När betongen brunnit en vecka provdras dragstängerna för att säkerställa att de klarar de planerade lasterna. När allt är testat och klart svetsas en tryckplatta fast på varje rör.
Hercules har haft 4-5 man på plats vid Puckdalen, borriggen är i ständig tjänst, en hjälpgrävare har hanterat rören och en mobilkran har tagits in vid behov: för att lyfta rör, hålla gjutslangen och hjälpa till vid borrningen.
– Det blir långa borrstänger så vi har lyft upp hela raddan med mobilkranen och flyttat till nästa hål, det har vi vunnit tid på eftersom vi slipper plocka isär delarna, kommenterar Robert Kangasmaa.
Han räknar med att grundläggningen för ett stöd tar 1,5-2 veckor.
– Det blir ju lite ståtid när betongen brinner och vi arbetar lite omlott med stöden.
Han vill inte påstå att uppdraget är vare sig komplicerat eller ovanligt, men tillstår att den som borrar i berg aldrig kan känna sig riktigt säker, just den här dagen står arbetet till exempel helt stilla sedan det västerbottniska urberget visat upp en ny sida.
– Det är lite stökigt berg, inga konstigheter egentligen men det är sprickigt, när vi underborrade såg vi att det flödar mellan borrhålen, förklarar Robert Kangasmaa.
Borren därför står stilla i väntan på att konstruktören ska leverera en ny lösning, det finns flera sätt att komma till rätta med problemet, till exempel att borra djupare eller att injektera berget.
– Vi har inte behövt göra det hittills, det har flutit på bra, kommenterar Robert Kangasmaa.
Hercules har kommit en bra bit på väg när Leveranstidningen Entreprenad hälsar på i början av november, drygt hälften av jobbet är gjort och Robert Kangasmaa räknar med en veckas arbete till innan det är dags att larva upp riggen från sänkan.
När grundläggningen är klar ska arbetet med bron fortsätta, enligt Trafikverket ska den tas i bruk under 2017 och det som väntar i vinter är först gjutningen av bottenplattan och de fyra brostöden, sedan ska bron lanseras ut på stöden i två steg.
Bron ska bli 120 meter lång och 8,6 meter bred, med 106 meter mellan landfästena och med två stycken 14,5 meter höga pelare, Avståndet från broräcket till marken blir som mest 25 meter.
NCC kan dock inte slå sig till ro när byggnadsverket är färdigbyggt, när bron är klar är det dags att schakta igen. Vägbron byggs i ett Natura 2000-område som anses vara en nyckelbiotop, bland annat därför måste ravinen återställas.
– Vi ska gräva ur 12 000 - 13 000 kubikmeter, säger Oskar Karlsson.
Byggarna har fått ta en hel del hänsyn även under byggets gång, fridlysta växter har flyttats och två sedimentationsdammar har anlagts.
– Vi har också fått se till att hantera borrvattnet på ett särskilt sätt, det är lite svårt eftersom det är mycket sand och sand följer med hur man än gör. Men vi har lyckats riktigt bra, säger Oskar Karlsson.
------------------------------------------------------------------------
Entreprenadbranschens egen tidning!
Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube! :)
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.