Göta kanal torrläggs i vinter
Med tekniska lösningar som närmar sig 200-årsstrecket blir behovet av en rejäl upprustning av Göta kanal allt större. Därför kommer nu under vintern de grävda kanalerna att tömmas längs en cirka åtta mil lång sträcka för att möjliggöra en översyn och nödvändiga reparationsarbeten.
I år är det 250 år sedan Göta kanals grundare Baltzar von Platen föddes. Det kan verka som en tanke att det nu under jubileumsåret också satts full fart i den mest omfattande renovering som kanalen utsatts för sedan färdigställandet år 1832. Även om det ”bara” är 184 år sedan den 190 kilometer långa kanalen med sina 58 slussar byggdes har tiden satt sina spår och med ett tekniskt innehåll som i vissa delar är cirka 200 år gammal är det hög tid att skapa de förutsättningar som behövs för att kunna driva kanalen 200 år till.
Visserligen pågår ett kontinuerligt underhållsarbete som bland annat innebär återkommande kontroll och utbyten av slussportar och broar, slusskammare tätas och bryggor renoveras. Nu väntar dock något helt annat, bland annat krävs en anpassning till den nya Dammsäkerhetslagen.
För att möjliggöra den nödvändiga upprustningen har ungefär 150 miljoner kronor avsatts under åren 2016-2017 och totalt beräknas projektet kosta drygt en halv miljard kronor under en femårsperiod. Bland åtgärderna finns såväl mindre som mer omfattande markarbeten, renovering av vingmurar och tappluckor och ett nytt system för nivåindikatorer.
Arbetet inleddes i början av året. Bland annat behövde slussen i Söderköping tätas, men det fanns också behov av ett flertal markarbeten av olika omfattning.
Markförhållanden i Söderköpingsområdet är erkänt problematiska. Vid Vargklyftan, öster om Söderköping, genomförs ett betydande markarbete med bland annat nålning, erosionsskydd och höjning av kanalvallen för att skapa bättre stabilitet. För att förbättra stadgan ytterligare anläggs bräddavlopp, diken, bigravar och kulvertar.
Samtidigt förstärks kanalens vallar för att minska skaderisken i händelse av stora regnmängder och därmed minska risken för översvämningar. Även i Klämman, mellan Norsholm och Söderköping, och Norsholm påbörjas markarbeten längs kanalen. I Motala fortsätter arbetet med att säkerställa kanalens profil.
De konstruktioner som leder in till slussarna/broarna kallas vingmurar. Många av dessa befinner sig i olika stadier av förfall och behöver renoveras. Vintern 2015/16 genomfördes tre pilotrenoveringar för att prova ut olika metoder. Bland annat utvecklades en egen metod för att bygga upp nya vingmurar som visade sig fungera så väl att den nu implementeras i arbetet längs hela kanalen.
När Göta kanal byggdes under tidigt 1800-tal anlades tappluckor längs hela kanalen. Dessa används för att snabbt kunna tömma en avgränsad del av kanalen på vatten samt för att sänka vattennivån vid höga vattenflöden. Flera luckor har nu passerat bäst föredatum och därför bedrivs nu ett arbete för att säkerställa luckornas funktion längs hela kanalen i Östergötland.
När Göta kanal byggdes höggs nivåmarkeringar in i sten för ge besked om vattennivån. För lite vatten innebär att stora fartyg kan få bottenkänning och för hög vattennivå kan förorsaka skador på kanalanläggningen då vattnet rinner över med erosion som följd. De 200 år gamla markeringarna stämmer inte heller överens med dagens nivåer och därför installeras nya nivåindikatorer längs hela kanalen.
Nu är det dags för nästa steg i restaureringsarbetet. Av det 190 kilometer långa vattensystemet består 87 kilometer av handgrävda kanaler och tanken är att ungefär 80 av dessa kilometer ska tömmas nu under vintern. Så många delprojekt med så stor spridning har tidigare inte genomförts sedan kanalen färdigställdes.
Enligt Göta kanalbolagets vd Roger Altsäter är den stora utmaningen att koordinera de många olika projekten med dess olika entreprenörer och dessutom synkronisera dem med det ordinarie underhållsarbetet.
Enligt planerna ska arbetena vara klara i tid till att kanalen öppnar för säsongen i maj 2017.
Även om de tekniska installationerna kan vara upp mot 200 år gamla kommer en del av de planerade jobben att göras på platser där inga åtgärder vidtagits sedan kanalen byggdes. Det är en anledning till att kanalbolaget dessutom passar på att dokumentera arbetet för framtiden.
– Under arbetets gång har vi lärt oss mycket om hur anläggningen är byggd och vilka tekniker man förr använde. Ju mer vi arbetar med Göta kanal desto mer respekt får man för de gamla metoderna som faktiskt har fungerat i 200 år, till exempel tappluckor och kulvertar, säger projektledaren Anders Donlau.
– Dokumentationen av de utförda arbetena blir otroligt viktig. När kanalen är tömd passar vi på att filma för att kunna få en överskådlig bild av hur kanalen ser ut utan vatten och hur kommande projekt ska prioriteras.
En stor del av jobben som görs är en del i renoveringsprojekt Göta kanal 2.0, som har inletts under året och som ska säkra Göta kanal inför framtiden.
Allt går dock inte enligt planerna. Nyligen rasade exempelvis en bit av kajen i samband med att varvsbassängen i Sjötorp skulle tömmas på vatten.
Kajen i Sjötorp var under projektering inför framtida renovering och vattnet hade tömts ut för att hela kajen skulle kunna besiktigas. Raset är det första fullskaliga raset som inträffat sedan AB Göta kanalbolag initierade ett kajrenoveringsprojekt 2010.
– Att delar av kajen i Sjötorp rasar överraskar oss. Men det bekräftar samtidigt det dåliga skick som kanalanläggningen är i. Det kommer att bli knappt om tid att hinna med renovering av kajen inför säsongsöppningen i maj 2017, men vi kommer att göra allt för att påskynda processen, säger Anders Donlau.