Stark svensk byggmarknad i en skakig omvärld
Framför allt en hög efterfrågan på bostäder gör att svensk byggindustri fortfarande går på högvarv. Trots att vår närmaste omvärld sviktar allt mer räknar Sveriges Byggindustrier med att den svenska byggkonjunkturen förblir stark, i varje fall ett år till.
– För byggindustrin ser vi en fortsatt bred uppgång som även i år drivs av starkt ökande bostadsinvesteringar. Nästa år kommer en något svagare efterfrågan på ägda bostäder att dämpa bostadsbyggandet lite grann. Däremot kommer det att vara fortsatt hög aktivitet på vägbyggandet och regeringen har också budgeterat för en anslagsökning på 25 procent 2017, säger Johan Deremar, nationalekonom på Sveriges Byggindustrier.
Även om det ser bra ut för tillfället går naturligtvis inte Sverige opåverkat av den ekonomiska och politiska osäkerhet som kännetecknar en stor del av vår omgivning.
– Dagens bild präglas av politisk osäkerhet i vårt närområde. OECD räknar med en svag internationell tillväxt på två procent och vi kan inte räkna med att få någon draghjälp av våra handelspartners. Tvärtom är Sverige ett av de länder som drabbas hårdast av Brexit. Osäkerheten inför kommande val i USA, Frankrike och Tyskland förbättrar inte läget.
Trots det har vi en väldigt stark byggkonjunktur i Sverige i en allt svagare omvärld. Det går väldigt bra för vår bransch, en systerbransch som industri går inte alls lika bra, säger Johan Deremar.
En viktig anledning till att det går så pass bra för byggindustrin är att hushållen varit mycket av motor för Sveriges ekonomi de senaste åren, vilket inte minst inneburit att ett långvarigt behov av nya bostäder också omvandlats till reell efterfrågan. Johan Deremar har dock inga större förhoppningar om att hushållen kommer att kvarstå som samma starka lokomotiv som i dag.
– Redan nästa år kommer de att tappa drivkraft även om betydelsen för tillväxt består. Anledningen är att regeringen konsekvent vidtar åtgärder för att hålla tillbaka de reala disponibla inkomsterna. Egentligen alla förslag som ligger på bordet förhindrar bostadsbyggande – exempelvis skattehöjningar och tvångsamorteringar. Det blir inte mycket eldkraft kvar för hushållen. Tillsammans med bland annat höjda priser på importerade varor på grund av svagare krona kommer det att slå hårt mot efterfrågan på bostäder.
– Vi har också sett en märkbar nedgång vad gäller ombyggnadsinvesteringar. Framför allt är det försämringen av rot-avdraget som inneburit ett stort bakslag för småhussidan. Vi räknar dock med att nybyggnadsinvesteringarna kommer att se fortsatt bra ut en bit in på 2017 så vi även nästa år landar med en igångsättning på en bit över 50 000 nya bostäder. Det är en förhållandevis hög siffra även om den ligger en bit under årets beräknade igångsättning på 61 000 bostäder. Trots det är det alldeles för få om vi ska nå upp till målet 700 000 nya bostäder på tio år. Ytterligare ett problem som kan hålla tillbaka bostadsproduktionen är brist på rätt kompetens.
Ett positivt tecken är att allt fler gamla krisorter ser en vändande trend. Där det tidigare rivits börjar det till och med uppföras bostäder. Märkligt nog ser det något sämre ut i Malmö, men i övrigt är det bra fart på bostadsbyggandet, inte bara i storstäderna och universitetsorterna – utan även på mindre orter.
– Det är värt att nämna att det i till exempel Östergötland och Örebro län påbörjades fler bostäder under 2015 än i Västra Götaland och Skåne. Även Uppsala har snabbt närmat sig den skånska nivån i år, säger Johan Deremar.
Även lokalinvesteringarna ser förhållandevis ljusa ut med förväntningar om ett ökat lokalbyggande under hela prognosperioden – om än i något dämpad takt oavsett om det handlar om offentliga eller privata investeringar.
Störst ökning – räknat i procent – är det inom handel, men det segmentet är också det minsta, vilket gör att effekten på hela området blir förhållandevis låg. Samtidigt torde viljan att investera i nya handelsplatser avta i och med regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga. Marginalerna i branschen är generellt låga och åtgärden resulterar med stor säkerhet i minskade investeringar och därmed även färre nyetableringar – i varje fall på lite längre sikt.
Vad gäller kontor väntas en större mängd kontorsyta tillföras marknaden i år jämfört med 2017. Den bedömningen får stöd av bland annat en nedåtgående trend i bygglovsansökningarna.
Sverige Byggindustrier räknar med att även det offentliga lokalbyggandet fortsätter att öka, om än i långsammare takt. Kommunerna har hyggligt stark ekonomi just nu, men för landstingen ser det betydligt kärvare ut. Sveriges Kommuner och Landsting gör bedömningen att kostnaderna kommer att stiga snabbare än skatteuttaget för den landstingskommunala sektorn. Anledningen är inte bara den rekordstora invandringen utan även ett ökat antal unga och gamla som driver kostnader inom skola, äldrevård och sjukvård.
Bedömningen är dock att framför allt kommunerna ofta bedriver sin verksamhet i fastigheter från 1960- och 1970-talen som hunnit slitas ner och behöver rustas upp, eller eventuellt ersättas med andra lokaler. Eftersom jätteprojektet Nya Karolinska i Solna står inför färdigställande minskar också investeringsvolymen av den anledningen.
Anläggningsinvesteringarna ökade med ungefär fem procent under första halvåret i år – framför allt tack vare privata initiativ. Energi, vatten- och reningsverk samt post- och telesektorn utvecklades väl medan det transportrelaterade anläggningsbyggandet gick en tydlig kräftgång.
Det energirelaterade anläggningsbyggandet har utvecklats positivt de senaste fyra åren och visar fortfarande en stigande tendens. Det troliga är dock att trenden bryts redan nästa år då stora projekt som kraftnätsutbyggnaden Västlänken sjunger på sista versen samtidigt som kraftbolagen verkar hålla lite hårdare i sina plånböcker.
Delsektorn transport utvecklades gynnsamt även inom det privatfinansierade området under åren 2011-2014. Förra året innebar dock en störtdykning, viket bland annat berodde på att stora projekt som Citybanan, Mälarbanan, Värtahamnen i Stockholm och Kapellskär i Norrtälje gick in i sina slutfaser eller i mindre intensiva byggfaser. Nästa år kan vi dock räkna med att exempelvis Norrviksudde i Nynäshamn och Slussenombyggnaden i Stockholm växt in i betydligt mer intensiva skeden än i dag.
De offentliga investeringarna i transportinfrastrukturen står i stort sätt och stampar på samma fläck. Dock med skillnaden att jänvägsinvesteringarna som så sent som förra året ökade med 15 procent kommer att minska både i år och nästa år. Å andra sidan kommer investeringarna i vägar att öka. Stora projekt just nu är Förbifart Stockholm, Marieholmsförbindelsen i Göteborg och den nya bron över Göta älv som ska börja byggas nästa år.