Repövning på hög nivå
Fasaden på det 155 meter höga Kaknästornet måste renoveras. Rostangripen armering ska friläggas och behandlas mot vidare angrepp. Arbete från ställning bedömdes vara både onödigt komplext och miljöbelastande. I stället föll valet på arbete från rep.
6
Bilder
Gustav Krokstorp inspekterar fasaden och kartlägger skadorna. Resultatet lade grunden till det renoveringsarbete som nu ska genomföras.
Kaknästornet är med sina 155 meter fortfarande Stockholms högsta byggnad. Konstruktionen, som kan fira 50-årsjubileum nästa år, fungerar som en magnet för såväl närboende som långväga turister som bland annat lockas av den magnifika utsikten från tornets topp och Stockholms högst belägna servering.
Men framför allt spelar Kaknästornet en väsentlig roll i helt andra sammanhang. Byggnaden började uppföras 1963 för att fungera som länk för radio- och tv-sändningar. Tornets teletekniska utrustning har med åren uppdaterats i takt med att kraven för kommunikationsöverföring förändrats. Teracom som driver det svenska marknätet för radio och tv, beskriver Kaknästornet som Nordens största mediahub.
Om tekniken uppgraderats efter hand är det svårare med återkommande uppgraderingar av byggnadskroppen av betong. Vid byggandet användes glidform som klättrade med en hastighet av ungefär fyra meter per dygn. Det krävdes alltså 35 dagar innan tornet var rest i sin fulla höjd.
Under de cirka 50 år som passerat sedan dess hinner dock väder och vind slita en hel del på en betongfasad och bland annat har armeringsjärnen börjat angripas av rost, vilket kan få förödande konsekvenser för betongen om det går för långt. Det var exempelvis vad som hände Ölandsbron och tvingade fram komplicerade och dyrbara reparationer.
Nyligen har därför reparbetare från Klätterservice inlett en totalentreprenad där uppgiften är att frilägga rostangripen armering i fasaden längs hela den 155 meter höga fasaden och behandla järnen så de ska stå emot kommande rostangrepp.
För Klätterservice är Kaknästornet en välbekant arbetsplats.
– Vårt samarbete med Teracom påbörjades redan år 2013, då CBI Betonginstitutet gav oss i uppdrag att inspektera betongen och kartera skador, säger företagets vd Anton Torsholm.
Redan hösten 2014 var företaget tillbaka för att åtgärda en del av de skador som konstaterats under inspektionen och nu är det dags igen för att större åtagande.
Vid reparbete blir det med automatik ett stort fokus på säkerhet och det finns uttalade krav på den personal som får utföra uppgifterna på arbetsplatserna.
– Alla våra hantverkare är certifierade för arbete i rep, enligt internationella standarder, säger Anton Torsholm.
De klättrande yrkesarbetarna arbetar i ett system med två rep, där det ena är ett arbetsrep och det andra ett säkerhetsrep.
Dessutom finns utrustning som tagits fram, bland annat för att minska risken för skador på den tekniska utrustning som finns i rikt mått i och på tornet.
– För att skydda sändningsutrustning på tornet har vi specialkonstruerat burar som hänger under reparbetarna. De syftar till att samla upp nedfallande betong under själva bilningsarbetet när vi frilägger armeringen, säger Anton Torsholm.
Det som skulle kunna vara ett alternativ till reparbete är arbete från ställning, men exempelvis vid det aktuella fasadjobbet på Kaknästornet är Anton Torsholm övertygad om att reparbete är att föredra i flera avseenden. Bland annat betraktar han det som mer tids- och kostnadseffektivt och dessutom mer miljöanpassat.
– Att bygga ställning skulle för det första kräva omfattande transporter av material, vilket gör reparbete till den mest miljöanpassade åtkomstmetoden. För det andra är byggandet av en så här hög ställning en väldigt komplex och kostsam uppgift, säger han.