Gruvavfall i fokus i jakt på metaller
Regeringen vill nu kartlägga behovet av metaller som behövs vid utvecklingen av ny teknik. I uppdragen som ska genomföras av Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Tillväxtanalys ingår också att se över möjligheterna att utvinna dessa metaller ur gruvavfall i Sverige.
Boliden ligger i täten vad gäller återvinning av gammal elektronik. Nu utökas jakten generellt på så kallade kritiska metaller i gruvavfall i bland annat Bergslagen.
Ett problem är att merparten av de metaller som krävs för omställning till förnybar energi, exempelvis vindkraft och biobränsle, eller högteknologiska produkter som datorer och mobiltelefoner inte utvinns inom EU. I stället är det, enligt regeringen, Kina som i dag står för ungefär 95 procent av alla sällsynta jordartsmetaller i världen.
Myndigheten Tillväxtanalys ska därför ta reda på vilka metaller som krävs för tillverkning av de teknik- och miljöinnovationer som utvecklas i Sverige och inom Europa med slutredovisning senast 19 oktober 2017. Men även SGU ska bidra med kunskapsinhämtandet.
– En omställning till förnybar energi är en viktig del i att uppfylla Sveriges klimatmål och för att nå dit behövs en hållbar utvinning av mineral. Det är därför viktigt att få en utökad kunskap om möjligheter att utvinna dessa även från gruvavfall, säger miljöminister Karolina Skog.
Därför ska SGU kartlägga potentialen för utvinning av dessa metaller i Sverige från främst gruvavfall, men även från primära källor. Bland annat ingår uppgiften att utforska och kartlägga de viktigaste gruvavfallsanläggningarna i Bergslagen.
Uppdraget ska delredovisas senast 15 februari 2018 och slutredovisas 7 december 2018.
– Bakgrunden till uppdraget är att efterfrågan på de metaller som används i förnyelsebar teknik förväntas öka kraftigt, säger Kaj Lax, avdelningschef på SGU.
Exempelvis förväntas efterfrågan på två av de mest efterfrågade metallerna, dysprosium och neodym, öka med 660 respektive 2 200 procent inom femton år, enligt regeringen.